- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2641

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vorbereitung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väl förberedd el. preparerad; e-n auf (ack.),
für, zu etw. ~ [för]bereda ngn till ngt, t. ex.
e-n zur Konfirmation, zum Tode e-n zur
{für el. aufi die) Prüfung e-n für zu)
etw. n äv. göra ngn disponerad
(predispone-ra ngn) för ngt; auf alle Möglichkeiten m. m.
-et sein vara beredd på alla eventualiteter
m. m.; alles ist zu seinem Empfange -et allt är
i ordning (redo) för hans mottagande. II.
refl. Sich n 1. Sich auf (ack.), f w?* el. zu etw.
~ förbereda sig till ngt, t. ex. sich aufi e-n
Beruf, zur (aufi el. für die) Prüfung, zu e-m
heftigen Widerstand n; sich auf etw. ~ äv.
bereda (preparera) sig för (till) ngt, t. ex. aufi
e-e Lektion, på ngt, t. ex. auf e-e Rede; sich
zu etw. n äv. göra sig beredd (redo) till ngt,
göra sig i ordning, göra förberedelser el. rusta
sig till (för) ngt, t. ex. sich zu e-r Reise
sich zu e-r (zur) Prüfung ~ äv. läsa på
examen. 2. absoi. förberedas, vara i görningen
(å bane), t. ex. ein Aufstand bereitet sich
vor. Es bereiten sich Dinge vor något är i
görningen el. å bane. V-bereitung, f -en i aiim.
förberedelse, aufi (ack.), für el. zu etw. för el.
till ngt; tillrustning, t. ex. nen fiiir e-e (zu
e-r) Reise machen el. treffen; preparation; skoi.
överläsning; O förbehandling. Etw. in ~
haben förbereda ngt, ha ngt under
utarbetning; in n sein förberedas, vara under
utarbetning; ohne n äv. oförberett, extempore,
F på rak arm.
Vorbereitungsllanstalt, f -en förberedande
anstalt (inrättning, läroverk o. d.), förskola;
lärarseminarium; F studentfabrik, -gefecht, n
-[e]s -e ⚔ inlednings-, rekognoscerings|strid.
-klasse, fi -n skoi. förberedande klass,
-maß-regel, fi -n förberedande (preliminär) åtgärd,
-mittel, n förberedande medel; förberedelse,
förhandsanordning, -räum, m -[e]s -e†
tillrednings-, preparerings|rum. -schule, f -n
förberedande skola, förskola; småskola.
-Stadi|um, n -lims -en förberedande stadium,
förberedelsestadium. -studien, pl förberedande
studier, -stunde, fi -n överläsningstimme.
-unterricht, m -[e]s förberedande
undervisning (lektioner); elementär undervisning,
-verfahren, n jur. polis|undersökning, -förhör,
-zeit, f -en förberedelsetid. -zone, se
Vorwärmezone.
Vor‖berg, m -[e]s -e 1. geogr. förberg; utlöpare.
2. anat. korsknöl. -bericht, m -[e]s -e 1.
förberedande rapport (utlåtande). 2. inledning;
förord, v-berührt, v-besagt, se v-benannt.
v-be-sagtermaßen [’voir-’maisan], adv på förut
berört (nämnt) sätt, såsom förut nämnts,
-be-scheid, m -[e]s -e 1. preliminärt besked, [-pre-liminär[a]-] {+pre-
liminär[a]+} upplysning[ar];
förhandsmeddelande. 2. jur. fl) förberedande utslag,
inter-lokutorie|dom, -utslag; b) se -’ladung. v-be-
-Æcheiden, tr. se v-lciden. -be[schluß, m -schlus-
ses -schlüsse preliminärt beslut, v-beschrie-
ben, a förut (ovan) beskriven el. skildrad;
jfr v-benannt. -besetzung, fi -en
besättande av stanning på förhand, -besitzer, m
föregående (förutvarande) ägare, -besprechung,
fi -en 1. förberedande överläggning
(diskussion, konferens). 2. skoi. preparation av tema,
uppsats, -besprochen|e(s), n adj. böjn. Das -e
det förut sagda (anförda), v-bestellen, se
vorausbestellen, v-bestimmen, se
vorherbestimmen. v-bestraft, o, förut (tidigare)
straffad. Er ist schon [einmal] n han har varit
straffad förut. - bestraf te(r), m o. f adj. böjn.
jur. förut straffad, äv. recidivist. -bestrafung,
fi -en tidigare bestraffning, -betbuch, n -[e]s
-erf bönbok, vbeten, I. tr l.reiig. E-m n bedja
[högt] för ngn; e-m ein Gebet n bedja (läsa)
en bön för ngn; das Vaterunser ~ läsa
fadervår. 2. F i förklen. bet. E-m etio. n a) rabbla
[upp] ngt för ngn; b) kälta om ngt för ngn,
tuta ngn öronen fulla med ngt. II. intr [h]
bedja [högt] före, läsa en bön (böner), leda
i bön. -beter, m förebedjare. v-|beugen, I. tr
böja ngt framåt, -gebeugt äv. framsträckt. II.
intr [h]. E-r (dat.) Sache se v-bauen II.
III. refl. Sich n böja (luta) sig fram[åt], F
sträcka fram halsen, -beugen, n -s 0, se
-beu-gung. -beuger, m anat. pronator. -beugung, fi
en 1. böj[ande, ning (lut|ande, ning)
framåt. 2. se -bauung. -beugungs|maßregel, f -n
förebyggande (preventiv) åtgärd,
försiktighetsåtgärd; motåtgärd, -beugungs]mittel, se
-bauungs\mittel. -bevölkerung, fi-en
förutvarande (tidigare) befolkning, -bewohner, pl
förutvarande invånare; se föreg, -bewußt, m -es
se -wissen, v-bezeichnet, se v-benannt.
v-biegen, tr o. refl sich n, se v-beugen I. o. III.
v-bieten, tr. se v-laden 2.
Vorbild, n -[e]s -er förebild, a) före|döme, -syn,
mönster, exempel; ur|bild, -typ, prototyp;
ideal; b) symbol, sinnebild. dat. ei .fur
förebild m. m. för. v~en, tr 1. förbereda,
utbilda, e-n für (zu) etw. ngn för (till) ngt.
Gut vorgebildet med god utbildning, med
goda förkunskaper. 2. [[mindre]] förebilda, vara
symbolisk för ngt, symbolisera. In etw.
vorgebildet sein ha sin förebild i ngt. 3. [[mindre]] ge en bild
av ngt, framställa. 4. förespegla. 5. se
vorschreiben o. vorzeichnen, -en, n -s 0, se -ung.
Vilich, a förebildlig, a) typisk,representativ;
mönstergill, ideal[isk]; b) förebildande,
symbolisk. -lichkeit, fi O förebildlighet; jfr föreg.
-ung, fi förberedelse, förberedande
utbildning; skolunderbyggnad, för|kunskaper,
-stu-dier. -ungs|anstalt, fi -en utbildnings-,
läro|-anstalt. -ungs|schule, f -n förberedande skola,
vorl|binden, tr 1. E-m etw. n binda (knyta) för
ngn ngt, t. ex. e-m e-e Serviette n; sätta på
ngn ngt, t. ex. dem Hunde e-n Maulkorb n;
etw. n binda (knyta) om sig el. på sig ngt,
taga (sätta) på sig ngt, t. ex. e-e Schürze,
e-e Maske e-m Bache etw. ~ bokb. häfta
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free