- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2663

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vorwärtskommen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

langsam vorwärts det gick mycket långsamt
(trögt) med brevet m. m.; langsam kommt
man auch vorwärts ordspr. förhasta dig inte,
’skynda långsamt’; dag Schiff kommt nicht
vorwärts gör ingen fart. V~kommen, n -s , se
Voj-schreiten. -machen, intr [h] skynda sig, F
raska på. -nehmen, tr ⚓ beordra fram. -rücken,
intr [s] bildl. skrida framåt, fortskrida,
-schauen, intr [h] se (skåda, blicka) framåt,
»schreiten, intr [5] ar. bildl. skrida (gå) framåt; bildl.
göra framsteg, ojd framåtskridande.
\loj-schreiten, n -s framåtskridande, framsteg,
-setzen, tr sätta fram, t. ex. den Fuß oj,
-stoßen, tr stöta (knuffa, skuffa) fram[åt].
-streben, intr [h] sträva framåt. ojd
framåtsträvande. V/v/Streben, n -s framåtsträvande,
-anda. -strecken, tr sträcka fram[åt] el. ut.
-Stürmen, intr [s] storma (rusa) fram[åt].
stürmen, n -s framstorm|ande, ning,
framrusande. -tasten, refl. Sich ~ treva sig fram.
-treibend, a O framdrivande, -tun, tr. E-n
Schritt ~ ta ett steg fram[åt]. V^wendung,
f-en läk. anteversion av livmoder, -wollen, intr
[Å] vilja komma (gå) fram[åt]. Mein Junge
will nicht recht vorwärts in der Schule F det
går inte riktigt bra (går lite knaggligt, tar
lite emot) för min pojke i skolan; es will
, mit meiner Arbeit nicht recht vorwärts F det
går lite trögt med mitt arbete.
Vor‖wäsche, f -n ⚙ förberedande tvättning.
-waschtrommel, f -n ⚙ grovvasktrumma.
vorweg [’vek], adv 1. förut, i förväg, t. ex. ~
gehen. Mit der Zunge ~ sein F vara lösmynt,
säga vad som faller en in, låta tungan löpa.
2. på förhand, i förväg, t. ex. etw. oj
erhalten , e-m etw. ~ geben; i förskott, t. ex. e-n oj
bezahlen. 3. se (von) vornherein, -empfangen,
tr mottaga (få) ngt i förskott. V~nahme, f O
antecip|ering, -ation. -nehmen, tr ta ifrån,
t. ex. e-m das Wort oj; ta ngt i förväg;
bestämma ngt på förhand; antecipera.
V~neh-men, » -s , se Vojnahme. -schicken, tr 1. %
skicka förut (i förväg). 2. förutskicka.
Vor‖wehen, pl läk. förvärkar, -wehr, f O % bildl.
bålverk, värn. v-wehren, intr [h], Se v-bauen
II. -wein, m -[e]s självrunnen druvsaft,
v-weinen, tr. E-m etw. ~ gråtande omtala
ngt för ngn.
Vorweis m -es -e t, se -ung. v~en, tr förevisa,
fram-, upp|visa, förete, -en, n -s , se -ung.
-er, m förevisare; uppvisare. -ung, f -en
före-vis|ande, ning, fram-, upp]visande,
företeende.
Vor‖welt, f O 1. det förflutna; forna (förflutna,
gångna, svunna) tider, forntid. 2. äldre
släktled (generationer), förfäder. 3. se
Urwelt. v-weltlich, se urweltlich, v-wenden, tr
se v-geben 4. o. v-schützen 2. v-werfen, I. tr 1.
kasta fram; hastigt sträcka (räcka) fram, t. ex.
die Hand 2. E-m et id. ~ kasta, ngt
framför ngn; den Schild ~ hastigt betäcka sig med
skölden. 3. E-m etw. kasta ngt åt (till)
ngn, t. ex. den Hühnern Futter, dem Hund
e-n Knochen e-n den wilden Tieren oj
kasta ngn för de vilda djuren. 4. biifli. E-m
etw. ~ före]brå, -vita ngn ngt, tadla ngn för
ngt, lägga ngn ngt till last; das hat er sich
selbst vorzuwerfen därför (för det) har han
sig själv att skylla; ojd äv. som länder till
förebråelse (tadel m. m.). II. refl. Sich e-m oj
kasta sig framför ngn till skydd, -werk, n -[e]s
-e 1. lantbr. utgård; äv. avelsgård. 2. ⚔ fortif,
utanverk, -werksjgürtel, m ⚔ fortgördel,
framskjuten befästningslinje, -wesen, n
förhistoriskt djur. -wesen|kunde, f paleozoologi.
-weser, m -s - föråidr. företrädare i ämbete,
v-wiegen, I. intr [å] vara övervägande,
förhärskande el. rådande, råda; vara i
majoritet (övervägande flertal). E-r (dat.) Sache oj
överväga ngt, ha övervikten över (väga mer
än) ngt; r^d övervägande, förhärskande; ojd,
in ojdem Maße adv. äv. i övervägande
(förhärskande) grad, huvudsakligen. II. tr. se
v-wägen. -wiegen, n -s O biiai. övervikt,
v-wim-mern, tr. E-m etw. ~ jämra sig över (gnälla
om) ngt [in]för ngn. -wind, m -[e]s «i*
fördevind. -winter, m 1. förvinter, vinterns
början. 2. föregående (förliden) vinter, -wissen,
n -s 1. vetande (kännedom) på förhand;
vetskap, t. ex. mit (ohne) mein oj. 2. se
Vorherwissen. v-wissend, a förut|vetande,
-seende. Wissenschaft, f en vetenskaps element
(grunddrag), -witz, m -es 1. ⚙ nyfikenhet,
frågvishet, [[mindre]] förvetenhet. 2. ⚙ näsvishet,
påflugenhet, närgångenhet; beställsamhet,
fjäsk. Laß deinen oj! lägg dig inte i det du
inte har med att göra! F lägg inte din näsa
i blöt! 3. -e F nyfiken (frågvis, näsvis,
påflugen) människa, -witz[er]chen, n -s - 1. se
-witz 3. 2. bot., se Schneeglöckchen a) o.
Leberblümchen a), v-witzig, a 1. nyfiken, frågvis, t
förveten. 2. näsvis, påflugen, närgången;
beställsam, fjäskig, -witzigkeit, f O, se -witz
1. o. 2. -woche, f föregående (förliden) vecka.
In der ~ äv. [under] veckan förut,
v-wöchent-lich, v-wöchig, a från (under) föregående
(förliden) vecka, v-wölben, tr välva fram,
fram-välva. Vorgewölbter Busen svällande barm.
-wort, ’n -[e]s 1. -e förord, företal. 2. -erf
gram. preposition. 3. -e se Fürwort 1. 4.
-e schweiz., se Ausrede 1. -wurf, m -[e]s -e† 1.
förebråelse, till-, före[vitelse, klander, gen.,
von, über (aok.), icegen för; tillrättavisning;
beskyllning, t. ex. e-n ~ gegen e-n erheben.
Innerer ~ självförebråelse; e-m aus etw. e-n</i> oj
machen, e-m etw. zum ~ machen göra ngn en
förebråelse (förebråelser) för ngt, förebrå
(tadla) ngn för ngt, lägga ngn ngt till last;
e-m (sich) -würfe über etw. (aok.) machen äv.
förebrå ngn (sig) ngt; kann ihm das zum ~
gereichen? kan man förebrå (tadla) hönom
för det? 2. [[mindre]] ämne, föremål, stoff för litterär
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free