Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Watt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Watt, » -[tf]« -ø watt strand Bom står nnder vatten
vid högvatten.
3. Watt, n -s -e, se Meerlattich.
1. Watte, f -n vadd.
2. Watte, f-n, se 2. o. 3. Watt.
Wattel|bäuschchen, n, se -tampon. -einlage, f -n
vaddstoppning.
watten‖artig, a vaddliknande. W-fabrik, f -en
vaddfabrik.
Wattenllfahrer m -s - ⚓ flatbottnad båt.
fi-scherei, f O ⚓ fiske på grnnt vatten vid
Nord-sjökusten, -grund, m -[e]s -e† ⚓ havsbotten som
blottas vid ebb.
Wattenilleimmaschine, f -n ⚙
vaddlimnings-maskin. -macher, m -s - vaddtillverkare,
-maschine, f -n ⚙ vaddmaskin.
Wattenmeer, n -[e]s O ⚓ grnnt hav som drar sig
tillbaka och blottar havsbottnen vid ebb.
Wattelln|rock, m -[e]s -e† vadderad underkjol,
-pfropf, m -[e]s -e[f], -tampon, m -s -s läk.
vaddtampon[g].
wattier‖en, -te -1 tr stoppa med vadd, vaddera.
W-er, m -s - vadderare. W-ung, f -en
vadde-ring, vaddstoppning.
wattl|isch, a Watts, t. ex. Parallelogramm.
W-messer, m, W-meter, n (m) O elektr.
vatt-meter. -sch, se -isch.
Wattseide, f O flocksilke.
Wattstunde, f -n ⚙ elektr. vattimme.
Watvogel m -s -† zool. vadare, vad[ar]fågel.
Watz m -es o. -en -en galt.
1. wau, interj vov.
2. wau, a. Der Wind ist vinden har mojnat.
Wau m -[e]s -e bot. Reseda luteoia vau, reseda.
-bad, n -[e]s -er† vaubad.-de, f -n, se Wau.
-gelb, n -[e]s O vau|färg, -gult. -gewächse, pl
reseda-, vau|växter. -neiken, pl, se -gewächse.
-samenöl, n -[e]s O olja av vaufrö.
Wauti|strauch, m -[e]s -e[r]f, se
Papiermaulbeerbaum.
wauwau [vau’vau], interj vov-vov. W^, m -[e]s
-e o. -s 1. barnspr. hand, vovve. Der n kommt
ung. SOtarn kommer. 2. zool. Hylobates agilis
lång-armad apa, silvergibbon. W~chen, n -s se
Wauwau.
Wavellit [vo’li:t], m -[e]s O min. wavellit.
WB, förk. för Wörterbuch.
Wealdenformation [’wirldan]. se
Wälderformation.
Webi|art, f -en vävnadssätt. w-bar, a vävbar.
-baum, se -erbaum. B, f -n 1. se Gewebe. 2.
spindelväv. 3. bibl. viftoffer. 4. se 2. Wehe.
— jfr Webe[r]-.
Webellart, se Webart. -baum, se Weberbaum.
-brot, n -[e]s -e bibl. viftoffersbröd. -brust, f
-e† bibl. viftoffersbringa. -faser, f -n vävfiber.
-fertigkeit, f O skicklighet i vävning, -finken,
pl, se Webervögel, -garbe, f -n bibl.
viftoffers-kärve. -garn, n -[e]s -e vävgarn. -gewerbe,
n, -Industrie, f -n vävnads-, textilindustri,
-kante, f -n 1. vävd spets. 2. stad Pa tyg.
-kunst, f -e† vävnadskonst, -leine, f -n &
vevling. -leinstich, m -[e]s -e ⚓ två halvslag.
-maschine, f -n ⚙ maskinvävstol, -muster, n
-s - väv[nads]mönster.
web|en, -test o. wob[e]st wöbest ge-t o. gewoben
-[e] I. tri. väva, t. ex. Damast, Teppiche n, das
Tuch wird aus Garn ge-t, so manchen Schleier
wob ihre Hand poet. 2. bildl. fläta, binda,
hopslingra, skapa, bilda, t. ex. der Nebelrauch
-t undeutliche Gestalten, der Vogel -t ein
Nestlein, Schönheit Sein Lob in meine
Rede ~ infläta hans lov i mitt tal. 3. &
vevla; jfr ausweben. 4. bibl. offerhandling svänga,
svinga, vifta. II. refl. Sich ~ 1. [in]vävas,
bli invävd (inflätad), t. ex. bald woben sich in
diese Gefühle die ersten Goldfäden der Liebe.
Wie alles sich zum Ganzen -t hur allt
sammanfogar sig till ett helt. 2. Dies Muster -t
sich leicht (schwer) detta monster är lätt
(svårt) att väva. III. intr [h] 1. verka, röra
sig, leva, t. ex. der Frühling -t schon in den
Birken. ~ und wirken verka och handla;
leben und ~ leva och verka. 2. om bäst ’väva’.
n -söl. väv|ande, ning. 2. liv,
verksamhet, rörelse. Sein Leben und ~ hans liv
och verksamhet.
Webeopfer, n -s - bibl. viftoffer.
Weber m -s - 1. vävare. 2. F stackare, krake.
3. zool. Lamia textor videbock. 4. se -spinne,
-vogel. 5. häst’vävare’, -arbeit, f-en
vävnadsarbete. -baum, m -[e]s -e† ⚙ vävbom, -blått,
n -[e]s -er† O väv|sked, -kam. -bock, m, se
Weber 3. -distel .f-n, se -karde 1. -ei, f l. ⚙
vävning. 2. -en väveri. -einschlag, -eintrag, m
-[e]s -e† ⚙ inslag, väft. -finken, pl, se -vogel.
-fisch, m, se Gründling 1. b), -gesell[e], m -en
en vävargesäll, -glas, n -es -er† väv.
trådräknare. -handwerk, n -[e]s O vävaryrke. -in,
f -nen väverska, -kamm, m -[e]s -e†, se -blått.
-kammacher, m -s - vävskedmakare. -karde,
f -n 1. bot. Dipsacus fuiionum kardtistel. 2. «1*
väverikarda. -kleister, m O vävklister.
-knappe, m -n -n, se -geselle, -knecht, m -[e]s -e 1.
se -geselle. 2. se Kanker 1. -knöpf, m -[e]s -e†,
-knoten, m -s - O vävknut. -kunst, f -e†
vävnadskonst.-lade, f -n, se Lade 3. a), -latte, f
-n ⚙ vävtrampa. -lehrling, m -s -e
vävarlärling. -meister, m väv[ar]mästare. w~|n,
-te ge-t intr [h], se weben III. -nest, n -es -er
fel i väv knut, tvist, -scharte, f bot. Serratula
tinctoria ängsskära. -schere, f -n ⚙ vävsax.
-Schiffchen, n ⚙ skyttel, skottspole,
-schiff-chenkasten, m -s - O skyttellåda. -schlichte,
f O vävklister. -schule, f -n vävskola,
-schütze, f -», se -schiffchen, -schützenmacher, m -s
- skyttelmakare. -spinne, f -n zool. Linyphia art
garnspindel, -spule, f -n ⚙ vävspole. -stube,
f -n vävkammare, -tritt, m -[e]s -e
vävtrampa. -vogel, pl zool. pioceidæ vävarfåglar,
werk-statt, f -enf vävarverkstad, -zange, f -n ⚙
noppsax. -zettel, m O varp.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
