- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2713

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Weinverbesserung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rung, -verbeßrung, f -en vinförbättring.
-ver-edel ung, f -era vinförädling. -Verfälscher,
-Verfälschung, se -panscher, -panschung.
»verschneiden, n -s O vinförskäring.
-verständige^), m o. f adj. böjn. vinkännare. -verzapf, m
-[e]s -e, se -schank 1. -vogel, »t 1. n
-Schwärmer. 2. se -drossel. -Vorrat, m -[e]s -e†
vin|för-råd, -lager, -wa[a]ge, f -n våg vinprovare.
-wachs, m -es O vinavkastning, w-warm, a het
av vin. -wetter, n gynnsamt väder för vin.
-wiegen, n -s O vinprovning, -wirt, m -[e]s -e
värd på vinstuga. -Wirtschaft, f -en vinstuga,
-wurzel, f bot. Geum urbanum nejlikrot, -zapfer,
m -s - vintappare. -zeche, f -n vin-,
krog|-skuld. -zecher, m dryckes-, sup]broder.
-zie-her, m 1. se -bauer. 2. apparat vinprovare,
sug-hävert. -zoll, m -[e]s -e† vintull. -zucht,f0, se
-bau. -Züchter, »i, se -bauer, -zwang, m -[e]s
tvång att dricka vin a, restaurang, vintvång.
weis, a. E-m etw. ~ machen, se -maclien. -e, a
vis, klok, t. ex. Ausspruch, nor Mann,
Rat, ~ handeln. ~ Frau a) barnmorska, 6)
spågumma; wer weiß wird, wird auch ~
ordspr. man blir visare med åren.
Weise, f -n 1. vis, sätt. Auf die e-e oder
andere ~ på ett eller annat sätt; auf alle [-[erdenkliche’]-] {+[er-
denkliche’]+} ~ på alla [upptänkliga] sätt; auf
andere ~ mehr på flera andra sätt; auf
dieselbe (in gleicher) no på samma sätt; auf
gute ~ i godo; auf irgend e-e ~ på något sätt;
auf jede (alle) ~ på allt sätt; auf jede
beliebige no på vad sätt som helst; auf [-keinerlei]-] {+kei-
nerlei]+} (in keiner[lei]) ~ på intet sätt,
ingalunda; auf welche på vad sätt? hur? in
der üblichen ro på vanligt sätt; nach seiner
ro på sitt (hans) sätt; das ist sonst seine ~
nicht det är annars inte hans sätt, så
brukar han inte göra annars; jedes Land hat
seine ~ ordspr. varje land har sina seder. —
jfr Art. 2. melodi, sång. Wort und ~ ord och
melodi.
-weise, i sms. vam. -vis, äv. såsom, i form av.
Ausnahmsweise undantagsvis;
glücklicherweise lyckligtvis; haufenweise i hopar.
Weisel m -s - vise, bidrottning, -haus, n -es
-erf vise-, drottning|cell. w^Jos, a viselös,
utan vise. -wiege, f -n drottningcell.
weis|en, -[es]* wiesest gewiesen I. tr 1. [hän-]
visa. E-n an e-n ~ [hän]visa ngn till ngn;
man wies ihn an die Behörde man hänvisade
honom till myndigheterna; e-n aus der
Schule no förvisa ngn från skolan,
relegera ngn; e-n in die (seine) Schranken ~ visa
ngn hans tillbörliga plats, F säga till ngn
att hålla sig på mattan; etw. von der Hand
(von sich) ~ avslå (avvisa) ngt, ej vilja
inlåta sig på ngt; e-n von der Tür ~ visa ngn
från dörren; e-n vor die rechte Schmiede ~
visa (skicka) ngn till rätta stället; e-n zur
Ruhe säga till ngn att li ål la sig lxigii. 2.
[an]visa, t. ex. e-m etw. <v; visa, t. ex. die
Zähne ro. E-m die Tür (die Wege) ~ visa
ngn på dörren; das hat seine gewiesenen
Wege det går (har) sin gilla gång. 3.
tillrättavisa, tadla, t. ex. ich muß euch *o. Er
läßt sich ru han låter tala med sig (tar
re-son); er will sich nicht r>o lassen han låter ej
tala med sig (tar ej reson). II. intr [ä] visa,
peka, t. ex. die Magnetnadel -t nach Norden,
der Zeiger (die Uhr) wies auf zehn. Mit dem
Finger (den Fingern) auf e-n ~ peka finger
åt ngn. III. refl %. Das wird sich in der Folge
ro det kommer att visa sig i fortsättningen.
IV. Gewiesen pp. o. adj. bestämd, fix, t. ex. das
Vieh hat sein gewiesenes Futter; jfr I. 2.
jfr zeigen.
Weis|e(r), m o. f adj. böjn., en vis, t. ex. Ydie
sieben -en Griechenlands, der Stein der -en. Ein
-er en vis man; die drei -en aus dem
Morgenlande de tre vise männen.
Weiser m -s - 1. en som visar; isht i ur visare.
2. se Weisel, -werk, n -[e]s -e visarverk i ur.
Weisheit, f -en vis|dom, -het. Die ~ [-Salomo-[røi]s-] {+Salomo-
[røi]s+} Vishetens bok; die *o des grünen
Tisches byråkratiskt pedanteri, byråkratism;
er ist mit seiner ~ zu Ende el. seine ~ ist zu
Ende hans förstånd står stilla; er hat die ~
mit Löffeln gefressen F el. er hält sich für
die rv selbst han tror sig sitta inne med ali
världens visdom; ordspr. ~ ist besser als
Stärke klokhet är bättre än styrka; ~ kommt
nicht vor den Jahren visheten kommer med
åren; Vorsicht ist die Mutter der ~
försiktighet är en dygd (är klokhetens högra öga).
Weisheitsl|dünkel, m -s O vishets-,
lärdoms|hög-färd. -forscher, m -s - forskare efter visdom;
av. filosof, -freund, m -[e]s -e ant. filosof, -kram,
m -[e]s O lärdomsväder, -krämer, m
vishetspredikant, snusförnuftig person, -lehre, f -n
vishetslära, filosofi, -lehrer, m vishetslärare,
filosof, -liehe, f O kärlek till vishet[en].
-Spruch, m -[e]s -e† visdomsregel, w-voll, a
full av visdom, -wort, n -[e]s -e visdomsord,
-zahn, m -[e]s -e† visdomstand.
weis‖lich, adv visligen. -machen, machte weis
-gemacht tr. E-m etw. ~ inbilla ngn ngt; er
läßt sich nichts ~ han låter inte lura sig;
das machen Sie andern weis! det kan ni
inbilla bönder!
1. weiß, a (sup. -est) 1. vit, t. ex. blendend -v, ~
wie Schnee, ~e Garde, ~e Kohle.
Ameisen termiter; ein -es Blatt Papier ett rent
(oskrivet) papper; n^er Engel skyddsängel;
roe Fahne ⚔ vit fana; die W^e Frau Vita
Frun; die ~e Geistlichkeit poperna i ryska el.
grekiska kyrkan; das Haus Yita huset; das
Wroe Meer geogr. Yita havet; Mehlsorten
vetemjölssorter; »ve Ostern grüne Pfingsten
ordst. när påsken är vit, blir pingsten grön;
r*e Riibe, se W^rübe; ~es Schneehuhn, se
a. o.; se Sonntag; ■—as Wachs juDgfruvax;
Waren, se Wrowaren; ~e Wäsche linne, tvätt-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free