Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wellrohr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-[e]s -e ⚙ axel[tapp]ring. -röhr, n -[e]s -e
korrugerat rör. -sand, m -[e]s O driv-, flyg|sand.
-ung, f -en 1. ondulering. 2. vågformighet,
våg[form]igt utseende, -zapfen, m -s - ø
axeltapp.
Welp, se Welf. w~en, se weifen.
Wels m -es -e zool. fisk Siiurus gianis mal.
welsch, a 1. välsk, romansk, fransk, italiensk;
utländsk. Falle giljotin; nuer Hahn
kalkontupp; ~e Henne (~es Huhn) kalkonhöna;
nues Korn majs; ~e Nuß stor valnöt; die nue
Schweiz vani. franska Schweiz; nue Sprache
kymriska; nue Treue iron. opålitlighet. 2.
walesisk.
Welsch, f -en tjuvspr. dyrk.
welschüel|n, welsch[e]le -te ge-t intr [h] härma
franska el. italienska seder, -|en, -[e]s£ -te
ge-t I. intr [h] tala med fransk (italiensk)
brytning; aiim. tala rotvälska, bryta. II. tr
förfranska, romanisera. W-e(r), m o. f adj. böjn.
välskländare, roman, fransman, italienare.
W-heit, f O välskt el. franskt väsen. W-huhn, n
-[e]s -er† ᚼ kalkon. W-kohl, m -[e]s O trädg.
savojkål. W-korn, n -[e]s O majs. W-land, n npr
Välskland, Italien; sohweiz.-Franska Schweiz.
W-leyden, n npr Lyon. W-neuenburg, n npr
Neu-chàtel. W-tirol, n npr Italienska Tyrolen.
W-tum, n -[e]s 0, se W-heit. -tümlich, a som
efterapar franska (italienska) seder, välsk.
Welt, f -en 1. värld, världs al lt[et], universum,
t. ex. die nu ist ewig, Gott erhält die såsom
förstärkande tillägg värld, t. ex. er ist der beste
Mensch von der Auf der ganzen ~ i hela
världen; potz nul alle Herre Gud! kors för
tusan! er tut auf Gottes nu nichts han gör
ingenting på [hela] Guds långa dag; um alles
in der ~ [nicht] [inte] för allt i världen; was
in aller ~ will er? vad i all världen vill ban?
warum (wie, ivo) in aller varför (hur, var)
i all världen? 2. värld, himlakropp, t. ex.
unzählige nuen. 3. människomas värld, jord, t. ex.
e-e Reise um die nu machen, bis ans Ende der
nu. Die Alte (Neue) nu Gamla (Nya) världen;
die verkehrte ~ den upp och nedvända
världen; die ganze ~ steht mir offen hela världen
står öppen för mig; beide nuen båda
halvkloten; in die weite ~ gehen gå ut i vida
världen; das Licht der nu erblicken skåda dagens
ljus, födas; zur nu bringen sätta i världen,
föda; e-n aus der nu bringen (schaffen,
räumen) röja ngn ur vägen, döda ngn; so geht
es in der nu el. das ist der nu Lauf så (det)
är världens gång; in der ru fortkommen
komma fram i världen; auf die (zur) nu kommen
komma till världen, födas; das ist doch nicht
aus (noch in) der ~ det är väl inte så
förskräckligt långt; die ~ segnen lämna det
jordiska, dö; Kinder in die ~ setzen sätta barn
i världen. 4. människorna i världen värld. Alle nu
ali världen, alla människor; das weiß Gott
und die ~ det vet Gud och hela världen; was
wird die ~ dazu sagen? vad skall folk säga
om det? die ganze ~ sagt es alla [människor]
säga det; Gott und aller nu schuldig sein vara
skyldig Gud och hela världen; Undank ist %
der nu Lohn ordspr. otack är världens lön. 5.
visst slags värld, t. ex. die christliche, feine,
gelehrte, große, katholische die ~ der
Träume. Die junge nu ungdomen, e-e kleine nuéi. e-e
nu im kleinen en värld i smått. 6.
sällskapsliv, värld, belevenhet. Ein Mann von ~ en
man av värld, en världsman; ein junges
Mädchen in die ~ einführen införa (introducera)
en ung flicka i sällskapslivet; [viel] nu haben
vara världsvan; er lebt nicht in der nu han
lever inte med i stora världen. 7. motsats tm det
andliga värld, t. ex. die Kinder der Der nu
entsagen (absterben) avsäga sig världen; sich
von der nu zurückziehen draga sig undan
världen. 8. stor mängd värld, t. ex. e-e ~ von
Feinden, Gedanken. Wir haben uns e-e nu zu
erzählen vi ha en oändlig mängd saker att
berätta för varandra.
weltabgeschieden, a avskild från världen,
ensam. W~heit, f O avskildhet från världen, ■
ensamhet.
Welt‖achse, f -n astr. världsaxel. -ali, n -s ⚙
världsallt[et], universum, -alter, n-s-
världsålder. -anschauung, f -en världsåskådning,
-ansieht, f -en världsåsikt, -apfel, m -s -† 1.
jord|klot, -glob. 2. riksäpple, -art, /0
världens sätt. -äther, m världseter. -auffassung,
f -en världsuppfattning, äv. -åskådning,
-auge, n -s -n 1. poet. världens öga, solen,
Gud. 2. min. hydrofan. -ausstellung, f -en
världsutställning, -ball, m -[e]s O jord|glob,
-klot; himlakropp, -bau, m -[e]s ⚙
världsbyggnad. -baumeister, m världsbyggmästare,
be-deutung, f O universell betydelse,
begeben-heit, f -en världshändelse, w-beherrschend, a
världs[be]härskande. -beherrscher, m
världshärskare. w-bekannt, a världsbekant,
-bekanntheit, f O världsbekanthet. w-berühmt, a
världsberömd, -berühmtheit, f -en
världsbe-römdhet. -beschreiber, m världsbeskrivare.
-beschreibung, f -en världsbeskrivning,
kosmografi. -betrachtung, f -en
världsbetraktel-ee. w-bewegend, a uns. epokgörande, -bild,
n -[e]s -er världsbild, -bildung, f O 1.
världens bildning (uppkomst), världsprocess. 2.
bildat (belevat) sätt. -blatt, n -[e]s -er† tidning
världsblad. -brand, m -[e]s O världsbrand,
-brauch, m -[e]s -e† världens sedvänja,
allmän sed. -bühne, f O världsteater,
-bummle r, m -s - F glob[e]trotter,
jorden-runt-fara-re. -bund, m -[e]s -e† världsförbund,
»bürgeren), m (f -nen) världsborgare,
w-bürger-lich, a kosmopolitisk, världsborgerlig,
-bür-gersinn, m -[e]s 0, -bürgertum, n -[e]s ⚙
kos-mopolitism. -chronik, f -en medeltida
världskrönika. -dame, f -n världsdam, dam av
värld, -dank, m -[e]s O världens tack. -die-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
