Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wenden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
von etw. nu ej ta sina ögon ifrån ngt; [durch
den Wind] ~ ⚓ vända, gå över stag. 2.
använda, förbruka, t. ex. viel Geld an ein Haus
nu. So viel will ich nicht daran ~ så mycket
vill jag inte ge ut på (kosta på) det; Ydie
Augen auf etw. (ack.) ~ kasta sina blickar på
ngt; seine Kräfte auf etw. ~ ägna sina
krafter åt ngt; etw. auf sich ~ kosta på sig ngt;
viel Zeit auf etw. ~ lägga ned mycket tid på
ngt. 3. avvända, t. ex. ein Übel, etw.
Schlimmes E-n Schaden ~ ᚼ reparera en skada.
II. refl. Sich ~ 1. vända sig, t. ex. sich zu
e-m der Wind wandte sich, wi di. das Blatt
hat sich ge-et. Sie wandte sich zum Gehen
hon vände sig om för att gå. 2. vända sig,
vändas, ta en viss vändning, t. ex. alles wird
sich zum Guten III. intr [7i] 1. vända, t. ex.
mit dem Fuhrwerk 2. poet. återvända. 3.
Mit nuder Post [per] omgående. — jfr
gewandt. Wlnu, n -s O vändjande, ning. Es ist
nicht Raum genug zum nu det finns inte [nog]
plats att vända [på].
Wendellpflug m -[e]s -e† ⚙ vändplog. -platte, f
-n serpentinkrök. -platz, m -es -e† vändplats,
plats att vända på. -pol, m -s -e elektr.
kom-muteringspol. -punkt, m -[e]s -e vändpunkt.
Wender m -s - 1. en sorn vänder. 2. anat.
vridmuskel. 3. se Wendewalze.
Wendellsäule, f -n ⚙ slussportstolpe, -schemel,
m O axel-, tvär[trä på vagn. -schleife, f -n jämv.
vändkurva, -schlüsse|, m vändnyckel, -stock,
m -[e]s -e† ⚙ handskspännare. -Vorrichtung,
/-en vänd-, äv. stjälp-, vrid]anordning.
-walze, f -n ⚙ vändarevals. -zehe, f -n zool.
vändtå. -zeher, pl zool. Musophagidae bananätare.
-zirkel, m, se -kreis.
Wendigkeit, f O förmåga att snabbt kunna
vända.
Wend‖in, f -nen vendiska, vendisk kvinna,
w-isch, a vendisk. -isch, n -[s] 0, -ische, n
adj. böjn. vendiska [språket].
Wendung, f -en 1. se Wenden. 2. vändning; äv.
krök[ning], sväng[ning], t. ex. der Kutscher
hat die ~ zu kurz genommen. nuen üben ⚔
öva vändningar; ganze nu helt om; ~ um sich
selbst ridk. piruett; [die] nu versag en vägra
i vändningen; ~ nach der Sonne zu bot.
helio-tropism. 3. bildl. vändning, t. ex. bei dieser nu
der Dinge, e-e ~ zum Besseren, dem Gespräch
e-e andere ~ geben. 4. vändpunkt. 5.
vändning, uttryck[ssätt], t. ex. der Gedanke ist
nicht neu, aber die ~ ist neu. E-e gut
getroffene nu ett väl funnet uttryck. 6. se
Windung. 7. se Angewende. -s|punkt, m -[e]s -e
mat. kurvas Vändpunkt.
Wener[see], m -s npr geogr. Der nu Yänern.
Wenfall m -[e]s -e† gram. ackusativ.
wenig, I. a föga, ringa, liten, ej mycken,
pl. få. nues genügt litet grand är tillräckligt;
~ B?’ot endast litet bröd; mit Gelcl
med blott litet pengar; er hat nu Lust dazu
han har föga lust därtill; ~[e] Menschen få
människor; in ~[ew] Stunden på (om) några
få timmar; in Worten i (med) få ord;
nicht nu andere icke [så] få andra; in nicht
nu anderen Ländern i icke så få andra
länder; ein klein ein ~es, einiges nue något
litet; einige ~e några få; ein klein nu Wein
litet grand (några droppar) vin; die nuen
Gegenstände, die er hat de få saker han har; sein
~[es] Geld hans fattiga slantar; meine ~e
Hoffnung min ringa förhoppning; das
was er hat det lilla han har; sich mit nu[em]
begnügen nöja sig med litet; etwas Wnues
litet grand, en smula; ein nu Wasser litet (en
smula) vatten; um ein nu besser litet (en
aning) bättre; es fehlte nur ~, so wären wir
ertrunken det var nära att vi hade (vi hade
så när) drunknat; aber gut litet men gott;
um nu daß ᚼ så litet än; wie nu sty. åtminstone;
zwei Mark zu ~ två mark för litet; wir sind
(es sind unser) ~ vi äro få; er ist nuer gelehrt
als klug han är inte så mycket lärd som
klok; sie ist nichts nuer als schön hon är allt
annat än vacker; nuer mindre; je ~er .. desto
.. ju mindre (äv. färre) .. desto ..; nuer
machen minska; ~er werden minskas; 10 nuer 4
10 minus ⚓ e-e Woche nuer als ein Jahr ett
år så när som på en vecka; mehr oder nuer
mer eller mindre; nicht nuer als 100 Mann ej
mindre än 100 man; das wissen die nusten
det är högst få som veta det; das ist das
nuste det är det minsta man kan göra; nich t zum
nusten icke minst; zum nusten åtminstone; am
nusten [allra] minst. II. adv föga, ringa, blott
litet. Ihm ist ~ zu trauen man bör inte lita
mycket på honom. W~, n -s - något litet,
föga. Viele ~ machen ein Viel ordspr. många
bäckar små göra en stor å. -blätt[e]rig, a bot.
fåbladig. -blütig, a bot. fåblommig. W^er, n
oböji. ett mindre, t. ex. ein Mehr oder nu.
W~er|betrag, m -[e]s -e† brist, deficit.
W~-keit, f -en ringhet, litenhet, ringa antal;
obetydlighet, småsak. Meine nu min ringhet
(ringa person); es ist nur meine nu det är bara
jag; unsere nuen våra få tillhörigheter, -st,
adv minst, -stens, adv åtminstone, t. ex. er
gilt nu für reich; äv. [allra] minst, t. ex. die
Flasche kostet ~ drei Mark.
wenk]en, -te ge-t tr. se anwinJcen 2.
wenn, konj 1. om, i fall, för den händelse,
så|-framt, -vida, -vitt. ~ dem so ist, das der
Fall ist om så är, i så fall; ~ ich an Ihrer
Stelle wäre om jag vore [som] ni; ~ ich das
gewußt hätte, so ware ich gekommen om jag hade
(hade jag) vetat det ..; ~ er es luagen sollte
om han skulle våga det; als (wie) ~ som
om; nicht als ~ das häußg vorkäme därmed
vill jag inte ha sagt, att det förekommer ofta;
~ anders om nämligen (verkligen); f v» nicht
anders, so .. om det inte gåi’ på annat sätt, så
..; außer ~ såvida icke; ~ auch, gleich, ~
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
