Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wertversicherung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rung, f -en försäkr. värdeförsäkring. w-voll, a
värdefull, värderad, -zeichen,%
värde-,franko|-tecken; frimärke, -zoll, m -[e]s -e† hand.
ad-valorem-tull. -Zuwachs, m -es värdestegring,
-zuwachssteuer, f -n värdestegringsskatt.
Werwolf [er], m -[e]s -e† varulv,
wes, se wer.
wes|en, was (-te) genu [ge-t) intr [s] föråidr. vara,
vistas, dväljas.
Wesen, n -s - (dim. -chen) 1. väsen, tillvaro,
vara. 2. väsen, natur, beskaffenhet, t. ex.
Gottes unsichtbares An dem ~ der Sache wird
nichts geändert i saken i och för sig ändras
ingenting; in gutem ~ sein vara i gott stånd.
3. väsen, sätt att vara, t. ex. sein ganzes ~
ge-fällt mir, er hat ein [un]angenehmes,
bescheidenes, schüchternes, mildes, abstoßendes,
rauhes äv. karaktär, skaplynne. Göttliches
(gottloses) ~ fromt (gudlöst) liv. 4.
huvudsak, det väsentliga, t. ex. der Anstand ist das
~ in der Gesellschaft. 5. tillhåll, vistelse.
Darnach ham Jesus und seine Jünger in das
jüdische Land, und hatte daselbst sein nu mit
ihnen und taufte mm. där efter begav sig
Jesus med sina lärjungar till den judiska
landsbygden, och där vistades han med dem och
döpte. 6. väsen[de], t. ex. das Höchste ~
nennen wir das, was ist, höhere, niedere, gute,
böse varelse. Rauch ist alles irdische nu
allt jordiskt [väsende] är som en rök. 7.
väsen, ande. 8. isht i sms. väsen, organisation,
helhet. Das gemeine ~ det allmänna, staten,
samhället. 9. anläggning, t. ex. er will mich
über das ganze ~ setzen; jfr Haus-,
Heim[wesen. 10. [o]väsen, bråk, uppståndelse. Ein
(viel, großes) ~[s] von (aus, um) etw. machen
göra mycket väsen (stor affär) av ngt. 11.
framfart, t. ex. das wird dem ~ der Soldateska
ein Ende machen. Sein ~ treiben driva sitt
spel, ha sitt tillhåll, väsnas, husera. 12. Das
böse ~ fallande|sjuka, -sot, epilepsi, w^haft,
a verklig, -haftigkeit, f O verklighet, -heit,
f 1. ⚙ tillvaro, verklighet, verklig existens.
2. ⚙ karaktär, egenart, väsen. 3. -era [-väsen[de], -] {+väsen[-
de],+} individ, -kette, f -n, se -leiter. -lehre,
f O nios. ontologi. -leiter, f -n indelning
(klassificering) av [levande] väsen, w^los, a
overklig, immateriell, inbillad, -losigkeit, f
Ooverklighet. -reich, n -[e]s O. Das nu den verkliga
(materiella) världen, w^sjähnlich, a
väsens-lik. -s ]eigentiimlichkeit, f -en
väsensegendom-lighet, karakteristisk egenskap, -s|einheit, f
⚙ teol. väsensenhet: w^s|fremd, a främmande
för (oförenlig med) ngns väsen, w^s[gleich
[’vei-’glai^], a väsenslik, av (med) samma
väsen; identisk, -s|gleichheit, f -en väsenslikhet;
identitet. w~s|sicher, a säker i sitt väsen,
-s|unterschied, m -[e]s -e väsens|olikhet, [-[åt]-skillnad.-] {+-[åt]-
skillnad.+} w^sjverschieden, a väsensskild,
sj-verschmelzung, f -en väsensblandning.
w~s|-verwandt, a väsensbesläktad.
wesentlich [’ve:], a o. adv 1. verklig[en]. 2. [-vä-sentlig[t], -] {+vä-
sentlig[t],+} fundamental[t], huvudsaklig[en],
högst viktig, betydelsefull, t. ex. von nuer
Bedeutung, ojer Fehler, nuer Vorteil, nuer Inhalt
des Buches äv. bokens egentliga innehåll; das
Wnue det väsentliga, det viktiga[ste],
huvudsaken; im nuen i huvudsak, väsentligen. 3.
~ sitzen dial. bo på egen gård och grund. 4.
om småbarn liv|lig, -aktig. W^keit, f -en
väsentlighet, väsentlig sak.
Weser, f npr. Die ~ floden Weser.
Wes‖fali, m -[e]s -e† genitiv, w-falls [’ves’fa],
W-halb [’-VES’halp], adv 1. interr. Varför, t. ex.
~ kam er denn? 2. reiat. varför, och därför,
t. ex. ich traf ihn nicht, ~ ich weiter reiste.
Wesir [’ziir], m’-s -e vesir, österländsk
minister. -at [’ra:t], n -[e]s -e vesirvärdighet.
-ats-erjlaß, m -lasses -lässe förordning
(kungörelse) från vesir.
Wesleyanlier [vssle-’jainor], m -s - eng. «ekt
wes-leyan. w isch, a wesleyansk.
Wespe, f -n (dim. Wesp\chen, -lein) 1. zool. Wespa
geting. 2. F örfil, w^n|ähnlich, w^nartig, a
getinglik[nande], lik en geting.
Wespenllbein, n -[e]s -e getingben. -biene, f zool.
Nomada parasit-, geting|bi. -bussard, -falke, m
zool. Pernis apivorus bivråk. -fliegen, se
Schwebfliegen. w-förmig, se w-ähnlich. -fresser, -geier,
m, sq-bussard. w-haft, se w-ähnlich. -käfer,
se Widderkäfer, -nest, n -es -er getingbo,
-schwärm, m -[e]s -e† getingsvärm.
-Schwärmer, se Hornissenschwärmer, -stich, m -[e]s -e
geting|styng, -sting, -taille, f -n getingmidja.
w-taillig, a med getingmidja; ytterst smal
om midjan (livet).
wesp|isch, se -enartig.
wessen, se iver. -t|halben, se weshalb, -t]wegen,
se weswegen.
Wessier, se Wesir.
Wessobrunner pvss], a. Das ~ Gebet
Wesso-brunnerbönen.
West m -es 1. ⚙ väst[er], t. ex. im Ost und nu,
von Ost nach ~ fahren. Der Wind ist nu
vm-den är västlig; ~ gegen Nord väst till nord.
2. -e västan[vind], sefyr, t. ex. sanfter nu.
-afrika, n npr geogr. Yästafrika. -armee, f -n
västarmé. -asien, n npr geogr. Västasien.
-au-stralien, n npr geogr. Yästaustralien. -bahn,
f -en västbana. -brise, f -n västlig bris, [-västan[vind].-] {+vä-
stan[vind].+} -deutschland, n npr geogr.
Västtyskland, västra Tyskland.
Weste, f -n (dim. West\chen, -lein) väst.
Westen m -s O väster, t. ex. die Sonne geht im
nu auf, der Wind kommt von Gegen (gen)
nu mot väster, västerut; von (aus) ~ från
väster, västerifrån; der Große (Ferne) nu
fjärran västern; im ~ von Deutschland a) i
västra, 6) väster om Tyskland; im nu des Rheins
väster om Rhen.
Westende [’vsst/’snda], n -s västra delen av en
storstad; Londons West End.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
