- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2731

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wetterableiter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rof was haben wir für es ist schönes, gutes,
schlechtes, heiteres, helles, regnerisches,
fes, warmes, rauhes das ~ war herrlich.
Das ~ scÅön det vackra vädret håller
i sig; eføs schöne ro hat sich gehaltendet
vackra vädret har hållit i sig; cføs ~ schlägt um
det blir omslag i vädret; eføs ~ wird
regnerisch det blir regnigt [väder]; gut ~ machen
F laga så att det blir vackert väder ata läns;
Wind und ~ väder och vind. 2. åsk-,
o|vä-der, t. ex. es erhob sich ein furchtbares
(geta altiges) ro, das no ist im Anzug. Das ~
schlug in e-n Baum ein åskan slog ned i ett
träd; wie ein som en»blixt, blixtsnabbt; das
Mädchen tanzte wie ein ~ flickan dansade lätt
som en vind; jetzt ist das ~ los nu är fan lös,
nu ska ni få se på tusan; e-m ein ~ machen
ge ngn en skopa ovett; des Zweifels finstre
~ tvivlets mörka moln; die ~ des Krieges
krigets fasor; \alle] Donner und ~
noch eins (einmal)! kors i all världen! kors
för tusan! daß dich das dra åt fanders! 3.
luft i gruva, äv. gruvgas. Bose ~ gruvgas; gute
~ god ventilation; die Grube hat laue ~
gruvan är otillräckligt ventilerad; schlagende ~
explosiv gruvgas; die ~ in Grubenbauen
lösen släppa in frisk luft i gruvschakt,
-ablei-ter, m åskledare, -abzugsstrecke, f -n gruvt.
luftschakt, -anzeichen, n oväderstecken,
-an-zeiger, m väderlekssignal, -aufseher, m gruvt.
person som har tillsyn över ventileringen i
gruva, -aussichten, jpZ väderleksutsikter,
-aus-zugsturm, m -[e]s -e† gruvt. ventilationsschakt,
-bach, m -[e]s -e† strid bäck. -baum, m -[e]s
-e† strimmigt moln. -beobachter, m -s -
meteorolog. -beobachtung, f -en
väderleksiakttagelse. -bericht, m -[e]s-e väderleksrapport.
W^beständig, a ore byggnadsmaterial okänslig för
väder och vind, hållfas t, oföränderlig,
be-zeichnung, f -en meteor, väderleksbeteckning,
-bläser, m gruvt. ventilator, fläkt, -blende, f -n
gruvt. väderlucka för ventilation, -brand, m -[ø]s
-e† åskeldsvåda. -bub|[e], m -en -en F tusan
till pojke, -busch, m -es -e† bot. häxkvast.
-dach, n -[e]s -er† skjul, lider, regn-, skydds-,
väder|tak. w^dicht, a lufttät, -dienst, m -es
väderlekstjänst, -dirne, f -n, Se -mädel.
-dis-tel, f, se Eberwurz, -einzug, m -[e]s -e† gruvt.
intag för frisk luft, luftschakt, -fahne, f -n
vind|flöjel, -visare, -fahrt, f -en gruvt.
ventilationsschakt. -fang, m -[e]s -e†, se -lotte,
watest, a väderbiten, härdad, -fisch, m, se
Schlammbeißer. w~flammend, a poet.
blixtrande, ljungande. -frosch, se Laubfrosch 1.
-führung, se -lösung, -gallé, f -n ⚓ vädergalla,
w^gebräunt, a väderbiten, -gewölk,n-[e]s
åskmoln. -glas, n -es -er† fys. barometer,
glok-ke, f -n stormklocka, -hahn, m -[e]s -e† 1.
vindflöjel, kyrk-, torn|tupp; wiai. vindböjtel.
JJ. se Sauerklee. -Haltung, se -lösung, wvhart,
se wrofest. -häufen, m -s - hövålm. -haus, n
-es -erf, -bauschen, n väderleksspåman i form
av ett litet hus, hygrometer. -herr, m -n -en
skyddshelgon vid oväder. -hexe, f -w 1. häxa
som ställer till oväder. 2. se -mädel. -hut, m
-[e]s -e† 1. bredskyggig hatt. 2. se -lotte.
-hütte, f se -dach, -junge, m -n -n, se -bube.
-karte, f -n väderlekskarta, -kasten, m -s
-gruvt. ventilator, -keil, m -[e]s -e åskvigg.
-kenner, m, se -hundiger, -kerl, m -[e]s -e
tusan till karl. -klee, se Sauerhlee. -kluft, f -e/
frostspricka, -kühlen, se -leuchten, -kunde,
f O meteorologi, w^kundig, a kunnig i
meteorologi. -kundige(r), m o. f adj. böjn.
meteorolog. -låge, f -n väderieks|läge,
-till-stånd. -lappen, m -s - regnskydd vid vagnssida,
-laune, f -n ostadigt väder, vädrets nycker;
bildl. ombytlighet, ostadighet. w^launig,
w~-launisch, se wrowendisch. -läuten, n -s
ringning i stormklocka, -leitung, f -en gruvt.
ven-tilations|hål, -schakt, -leucht, n -[e]s 0, se
-leuchten. w^Ieucht|en, -ete ge-et tr o. intr [å]
opers. blixtra utan att åskan höres,
’kornblixt-ra\ -leuchten, n -s O kornblixt[ar]. w~lich, a
1. meteorologisk, väderleks-. 2. Es ist ~ det
blir åskväder. 3. väldig, kolossal, -licht, n
-[e]s -er, se -leuchten o. Elmsfeuer, -loch, n
-[e]s -er† hål (klyfta, dal etc.) varifrån [det
dåliga] vädret vanligen kommer, ’väder|rot,
-hål’, -lösung, f -ew^gruvt. ventilation,
luftväxling. -lotte, f -n gruvt. ventilations|rör,
-kanal. -mädchen, -mädel, n duktig (käck,
tusan till) tös. -mann, m -[e]s -er† 1. hygrometer
väderspåman. 2. gruvt. ung. ’luftprovare’. 3. se
-herl. -männchen, n, se -mann 1. -mantel, m -s
-f regn-, gummi|kappa, -röck. -maschine, f
-n gruvt. ventilationsmaskin, -maul, n -[e]s
-erf 1. väldig mun (käft). 2. en som dundrar
(domderar). w~|n, wett[e]re -te ge-t I. intr 1.
\h] opers. Es -1 det åskar, åskan går, det är
oväder. 2. [h] svär[j]a. Gegen e-n ~ dundra
(rasa, domdera) mot ngn. 3. [s] påverkas av
vädret. II. tr. E-n ~ häftigt slå ned på ngn.
1. Wettern, n -s O 1. åskväder. 2. svär[j]ande.
2. Wettern, m -s , se Wettersee.
Wetter‖nacht, f -e† ovädersnatt, -not,f-ef 1.
In ro sein vara i nöd (fara) på grund av
oväder. 2. gruvt. dålig luftväxling, w-nötig, a
dåligt ventilerad, -ofen, m -s -† gruvt.
ventilationsugn. -pflanze, f -n bot. väderspående
växt. -prognose, f -n väderleks|utsikter,
-förutsägelser. -prophet, m -en -en [-väder[leks]|spå-man, -] {+väder[leks]|spå-
man,+} -profet. -prophezeiung, f -en [-väder[leks]|-spådom, -] {+väder[leks]|-
spådom,+} -profetia, -rad, n -[e]s -er† gruvt.
ventilation sfläkt. -regel, f -n 1. meteorologisk
regel. 2. bondepraktika. -riß, m -risses -risse
gruvt. plan för ventilationssystem, -röhr, n -[e]s
-e gruvt. ventilations|rör, -kanal, lufttrumma,
-rose, f -n bot. 1. se Malve. 2. o. -ros|ein, n
Hibiscus trionum timvisare, -rücksichten, pl.
Aus ro på grund av vädret (väderleken),
-satz, m -es -e† gruvt. luftpump för luftväxling.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free