Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wiegebrett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningstråg. 5. ⚔ art. vagga. 6. sty. bröstben
pà gås. -e|brett, n r[e]s -er skärbräde, -e|gang,
m -[e]s O vaggande gång. -ejgläschen, n
väg-glas. -eichen, n liten vagga; jfr Wiege, w-el|n,
wieg[e]le -te ge-t tr 1. sakta vagga. 2.
uppvigla. -e’mann, m -[e]s -er† gruvt. vågmästare,
-e|maschine, f -n hackmaskin, -e|meister, m
vågmästare, -e|messer, n halvrund hackkniv.
wieg|en, A. wog gewogen I. intr [h] väga, t. ex.
ich -e 100 Pfund, wie viel -st du? Seine
Kritik -t schwer hans kritik väger tungt; schwer
nde Gründe tungt vägande skäl; schwer ~
av. vara av stor vikt (betydelse). II. tr väga
[upp], t. ex. der Krämer -t Kaffee und Zuk-
- ker, richtig i falsch, gut, knapp r\>. Jedes
Wort ist gewogen varje ord är övervägt (vägt
på guldvåg). B. -te ge-t I. tr o. intr [å] 1.
vagga, t. ex. ein Kind in [den] Schlaf in den
Armen, auf dem Schoß n, e-n nden Gang
haben; gunga, t. ex. die Welle, die mich -t.
Den Kopf n vagga med frunka på) huvudet;
e-n in eitle (mit eitlen) Hoffnungen ~
invagga ngn i falska förhoppningar; ein Schiff n
»t» bringa ett fartyg i vaggning p& stapelbädden.
2. tr. konst. Die Platte n bearbeta plåten med
granuleringSStål. 3. tr. kök. hacka med rund
back-kniv. — Jfr gewiegt. II. refl. Sich ~ 1. vagga
sig, vagga[s]. Sich auf e-m Bein ~ stå och
vagga i gunga) på ett ben; sie -t sich beim
Gehen in den Hüften hon vaggar på höfterna
när hon går; sich leicht im Tanze n lätt
vagga (gunga) fram i dansen, 2. bidl. invagga sig,
t. ex. sich in Träume[n] (imit Träumen), e-n in
Sicherheit W^, n -s O 1. väg|ande, ning.
2. vagg|ande, ning; gung|ande, ning.
Wiegenllangebinde, n -s -, se -gäbe, -band, n -[e]s
-erf vaggband. -decke, f -n vaggtäcke. -druck,
m »[e]s biblioteksterm vaggtryck, inkunabel,
-fest, n -es -e födelsedagsfest, -gäbe, f -n
fö-delsedags|gåva, -present, -gesang, m -[e]s -e†
vaggsång, -geschenk, n -[e]s -e, se -gäbe, -kind,
n -[e]s -er vagg-, linde|barn. -korb, m -[e]s -e†
vaggkörg. -kraut, n -[e]s -er† dial. namn på
ver-mnt. -lafette, f -n ⚔ art. vagglavettage, -lied,
n -[e]s -er vagg|visa, -sång. -pferd, n -[e]s -e
gunghäst, -säge, f -n ⚙ buk-,stock|såg. -stuhl,
m -[e]s -e† gungstol, -zeug, n -[e]s O v
aggkläder.
Wiege|jr, m -s - en som väger; vågmästare,
-schale, se Wag schale, -stechheber, m
vägpi-pett. -Stempel, m vägningsstämpel. -stuhl, se
Wiegenstuhl. Vorrichtung, f -en våg-,
vägnings|apparat.
Wieg‖|eln, se -eichen, -messer, se -e|messer.
wieher|n, wieh[e]re -te ge-t intr [å] gnägga. W~
n -s O gnägg[ande, ning].
Wiek, f -en nteu [havs]bukt.
Wieke, se Wieche.
Wie.l, n -[e]s -e. 1. se Wiedel. 2. ⚓ ratt.
Wielandskraut, n, Be Wiesenraute.
Wielll B, f-n, -ing ,f-e ⚓ litet frihult av trä.
Wiem m -[e]s -ø, -e, f -n, -en, m -s - 1.
sitt-pinne i hönshus. 2. upphängningsstång i
rökningshus; torkställ[ning].
Wiener, I. m -s - wien|are, -[er]bo. IJ. a oböji.
wien[er]-, från (i) Wien, t. ex. ~ Wurst. Der
t\j Wald geogr. Wienerwald; der n Kongreß
Wien[er]kongressen; n Lack karminlack;
n Paste wienerpasta; ~ Trank, se -trank;
~ Weiß slammad krita, -ei, f -en se-tum.
-grün, n-s O schweinfurt[er]grönt. -in, f -nen,
se Wiener I. w-isch, se Wiener II. -Ii, n -s
-sty. slags frankfurterkorv. w~|n, wien[e]re -te
ge-t intr [å], tala wien[er]dialekt. -trank, m
-[e]s -e† farm. avföringsmedel innehållande senna,
-tum, n -[e]s O liv (seder och bruk) i Wien.
Wiepe, f -n 1. halm viska. 2. namn p& nypon. 3.
charpi.
Wi er, n -[e]s 0, se Seegras 1.
wies, se weisen.
Wiesbad|][e]ner, I. m -s - invånare i Wiesbaden.
II. a oböji. från (i) Wiesbaden, w-ensch, w isch,
a, se -ener II.
Wiesbaum m -[e]s -e† lantbr. lasstång, klämmel.
Wiese, f -n (dim. Wies[chen, -lein) äng;
ängs|-vall, -mark.
Wies|ebaum, se -baum.
Wiesel, n -s - (dim. -chen, -ein) zool. Musteia
miga-ris vessla. w^ähnlich, w^artig, a
vesslelik-nande. nes Tier vessledjur, -beere, f, se
Süßkirsche. -chen, n-s - liten vessla; vessleunge.
-feil, n -[e]s, -e vessleskinn. -lemur, m -en -en
zool. Lepiiemur vesslemaki. w~|n, wies[e]le -te
ge-t intr [å] vara snabb som en v es sia. r
Wiesen‖abbjßkraut, n bot. Succisa pratensis
knapp-vädd. -alant, m bot. inuia briiannioa luddkrisla.
-ammer, se Zippammer, -ampfer, se
Sauerampfer. -andorn, m, se Zypressenmoos, -areal,
n -s -e ängsareal, w-artig, a ängs|artad,
»liknande. -aufseher, se -wärter. -bach, m -[e]s
-e† ängsbäck. -bärenklau, se Bärenklau a).
-bau, m -[e]s ängs[upp]odling. -bauer, m -s [-ängs[upp]odlare.-] {+-
ängs[upp]odlare.+} -berieselung, -bewässerung,
f -en lantbr. konstgjord ängsbevattning, -blume,
f -n 1. ängsblomma. 2. .se Bachblume, -bocks*
bart, m bot. Tragopodon pratensis ängshaverrot.
-boden, m -s -[†] ängsmark, -düngung, f -en
ängs|gödning, -gödsling. -egg B, f -n ⚙ lantbr.
ängsharv. -ehrenpreis, m, se Bergehrenpreis
o. Batengel, -eisenerz, se -erz. -enzian, se
Feldenzian, -erz, n -es sump-, myr|malm.
-falter, m, se Sandauge, -feld, n -[e]s -er
ängsmark, -flachs, m bot. 1. se
Baumwollengras. 2. Linum catharticum vildlin.
f|ocken-blume, f bot. Centaurea jacea rödklint.
-fuchS-schwanz, m -es -e† bot. Aiopecnrus pratensis
ängs-Itavle. -gelänge, n -s ängsmark[er]. -geld, n,
se Pfennigkraut a), -glocke[nblume], f bot.
Campanuia patuia ängsklocka, -goldstern, m bot.
Gagea pratensis ängsvårlök, -graben, m -s -f
angs|dikej -grav. -gras, n -es -e.r† feot. 1., ärtga-
gräs. 2. se Rispengras, -grün, n -s O ängs-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
