- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2742

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wiesengrund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grönska, -grund, m -[e]s -e† ängsmark,
-glin-sel, se Günsel, -haarstrang, m, se Silau.
-ha-bichtskraut, n bot. rneracium pratense ängsfibla.
-hacke, f -nlantbr. ängshacka, -hafer, m
bot. 1. Avena pratensis ängshavre. 2.
Arrhenate-rum eiatius knölhavre. -haferwurzel, f,se
-bocks-bart. w-haft, se w-artig. -heu, n -[e]s
ängs-hö. -hobel, m -s - O lantbr. ung. tuv|hyvel,
-kniv. -hopfen, se Hop/en 1. -kalk, m -[e]s
geoi. bleke, -kanariengras, ra, se -fuchsschwanz.
-klee, rn -s O bot. Trifolium pratense rödklöver;
gelber Se Hopfenklee; weißer nu, se
Weiß-klee. -kleinling, se Kleinling 3. -knarre, f,
-knarrer, m zool. Crex pratensis korn-, ängs|knarr.
-knopf, m bot. Sanguisorba officinalis blodtopp,
-knöterich, m bot. Poivgonum bistorta stor ormrot,
-kohl, 1H bot. Cirsium oleraceum kåltistel l C. arvense
åkertistel, -kölblein, n, se -knopf. -königin, f bot.
Filipendula ulmaria älggräs, -krän, Jll, se -storch-
schnabel. -kraut, n ängs|ört, -växt. -kresse,
f, se -schaumkraut, -kuckuck, m bot. Orchis
lati-foiia majnycklar, -kultur, f -en ängsjodling,
-kultur, -kümmel, se Brotkümmel, -land, n -[e]s
-erf ängsmark, -lattich, m, se Löwenzahn 2 a).
-läufer, m, se -knarre, -leder, n bot. Oedogonium
håralg. -lein, m, se Bergflachs 1. -lerche, f
zool. Anthus pratensis ängspiplärka, -lieschgras,
se Timotheegras. -lolch, m bot. Lolium reniotuin
linrepe. -mangold, m, se Fieberklee,
-maß-liebe, f, se Tausendschön 1. -mergel, m, se
-kalk. -pfad, m -[e]s -e ängsstig. -pflanze, f
-ra ängs|ört, -växt, -blomma, -pieper, m, se
-lerche, -plan, m -[e]s -e† äng[smark].
platt-erbse, f bot. Lathyrus pratensis gul-, ängs|vial.
-quelle, f -n ängskälla, -ralle, f, se-knarre.
-raute, f bot. Thaiictrum ruta. Einfache ~ Th.
simplex backruta; gelbe ~ Th. tiavum ängsruta;
kleine ~ Th. minus kustruta. -reißer, m ø lantbr.
klösharv. -rispengras, n bot. pca pratensis
ängsgröe. -röde|, m (/) bot. Rhinanthus major Stor
höskallra, -röhr, n, se -schilf, -safran, m, se
Herbstzeitlose. -salbei, Dl bot. Salvia pratensis
ängssal via. -Schachtelhalm, m bot. Equisetum
pratense ängsfräken. -schaumkraut, n bot.
Carda-mine pratensis ängskrasse. -sChilf, n bot.
Calama-grostis lanceoiata grenrör, -schleppe, f -n, se
-kobel. -schmätzer, m zool. Pratincola ängs-,
busk|-skvätta. -schnarre(r), se -knarre[r). -schnitt,
m -[e]s O höslåtter. -schwamm, m bot.
Hygropho-rus pratensis ängsvaxskivling. -schwinge|, m bot.
Festuca eiatior ängssvingel. -silau, se Silau.
ska-biose, f bot. Scabiosa succisa ängsvädd. -spötter,
se -schmätzer. -stein, m, se -erz.
-Storchschnabel, m bot. Geranium pratense ängsnäva.
-Streifen, m, -strich, m -[e]s -e stycke äng.
-sumpf-huhn, ra, se -knarre, -tal, n -[e]s -er† dal med
ängar, gräsbevuxen dal, ängsdal, dalbotten,
-teppich, m -[e]s -e poet. äng[smatta].
-tra-gant, m bot. Astragaius danicus strandkloärt.
-tuch, n -[e]s, se -leder, -veilchen, n bot. viola
eanina ängsviol. -wachs, se Wieswachs. Anno
’v Fi kung Orres tid. -wachtelweizen, m Me-
lampyrum pratense ängskovall, -wärter, m
ängs-vaktare. -weihe, f zool. circus pygargus mindre
kärrhök. -wicke, f, se -platterbse. -wolle, f bot.
1. Filago ullörtsläktet. 2. Eriophorum angustifolium
ängsull. 3. Gnaphalium dioicum kattfot. -Zehnte,
m -n -n tionde av ängsmark, -zeitlose, se
Herbstzeitlose. -Zittergras, se Zittergras.
Wiesüewachs, se Wieswachs, w-ig, a ängs-. Ein
~es Tal en gräsbevuxen dal.
wieso, adv hur så? hur?
Wieswachs m -es O ängs|gräs, -hö, -växt.
wiet]en, -ete ge-et tr trädg. rensa,
wieviel [’fi:l], adv hur myck|en, -et, hur
mån-g|en, -a. t. ex. ~[e] Personen, ~ hat das Pferd
gekostetf ~ bin ich schuldigf ~ Uhr ist es,
~ ist die Uhrf vad är klockan? um ~ Uhr
essen wir? hur dags (när) äter vi? nach <>*>
Jahren? efter hur många år? aus ~ Teilen
besteht ein Bruch? av hur många delar består
ett bråk? wenn er das kann, um ~ mehr du?
om han kan det, hur mycket mer skall då
inte du kunna det? -erlei, adv hur många
[slags, sorters], t. ex. ~ Arten? -mal, adv hur
många gånger? ~ des Tages? äv. hur ofta på
dagen? -[s]te, a vilken i ordningen? Der -te
bist du in deiner Klasse? vilket
ordningsnummer har du i din klass? der -te Tag der
Woche ist der Montag? vilken dag i veckan
är måndagen? den -ten haben wir heute?
vilket datum ha vi i dag? im -ten Lebensjahr
starb Schiller? i vilket levnadsår dog
Schiller? zum -ten Male soll ich das wiederholen?
hur ofta skall jag upprepa det? ich las zum
Gott weiß -ten Male sein Gedicht jag läste
hans dikt gud vet vilken gång i ordningen,
wie‖weit [’vai], adv hur [pass] långt, t. ex. ich
war unschlüssig, ~ ich ihm recht geben sollte,
ich bin zweifelhaft, ~ ich mich darauf
verlassen kann. — jrr «ra~. -wohl [’vor], konj
ehuru[väl], om än (också).
Wieze, f -n, se Traubenrüster.
Wigwam [’vigvam], m -s -s wigwam,
indianhydda.
Wiking m -s -er viking, -er|burg, f -era
vikingaborg.-er|fahrt, f -era vikingafärd, -erjgesetz,
n -es -e vikingabalk, -er|könig, m -[e]s -e
vikingakonung. -er|sage, f -« vikingasaga,
-er|-schiff, ra -[e]s -e vikingaskepp,-er|zeit, f O
vikingatid, -er|zug, m -[e]s -e† vikingatåg.
Wiklifit [’fi:], m -en -en anhängare av Wyclif.
Wilajet [’jstj ra -[e]s -s vilajet, turkiskt
ståthål-larskap.
Wild, a 1. otämd, ouppodlad, obebodd, i naturtillståndet
vild, t. ex. ~e Pferde, Schafe, Tiere, die
Pferde leben dort r^; ~e Obstbäume, Rosen,
nue Menschen, Völker, nue Gans vildgås; nue
Katze vildkatt; ~es Schwein vildsvin; nuer
Reis, se 1. Reis c); nuer Wein, se
Jungfernrebe; nu wachsen växa vild (vilt); die
wachsen nicht nu sådana växa inte på trän; er
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free