- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2755

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wismutglanz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


min. vismutmalm. «glänz, m -es O min.
vis-mutglans. w^haltig, a vismuthaltig. -lot, n
-[e]s O ⚙ vismutlod. -niederschlag, m -[e]s -e†
vismntfällning. -nitrat, n -[e]s-evismutnitrat.
-ocker, m -s min. vismutockra. -oxyd, n -[e]s -e
vismutoxid. -salz, n -es ~e vismutsalt.
-sil-bererz, se -bleierz. -tellur, n -s O min.
tellur-vismut. -weiß, n -[es] 0, se -niederschlag.
1. Wispel, m -s - 1. förr spannmålsmått ü) ung. 13
hl., b) ung. 25 hl. 2. nu börs. 1 000 kg.
2. Wispel, se Mispel.
wispel|n, wisp[e]le -té ge-t intr [h] 1. viska,
susa, fläkta. 2. börs. spekulera i spannmål.
n -s O 1. viskning, susning. 2. börs. [-spann-målsspekulation[er].-] {+spann-
målsspekulation[er].+}
Wisper‖hauch, m -[e]s -e sakta susning, «lein,
n, se Weidenlaubsänger, w-|n, wisp[e]re-te ge-t,
se wispeln. -wind, m -[e]s -e ibi. kylig vind.
Wisp|er, m -s - en som viskar, en viskande.
wiß‖bar, a möjlig att veta. W-bedürfnis, n -ses
-se behov av vetande. W-begier[de], f O vet-,
girighet, -begierig, a vetgirig. W-dünkel, m
lärdomshögfärd.
wissen, pres. weiß weißt weiß wissen wißt
iois-sen, impf, wußte, part. gewußt tr 1. veta [om],
känna till, t. ex. etw. genau, bestimmt, gewiß,
sicher ich habe es früher gewußt, aber ich
habe es vergessen. ~ Sie es schon? har ni hört
det? woher ~ Sie das? av vem (varifrån) har
ni hört det? das, ~ Sie, ist nicht leicht! det,
må ni tro, är inte lätt! das loollte ich nur no
det var bara det jag ville veta; was man nicht
weiß, macht e-m nicht heiß vad man inte vet
gör en ingen förtret, jfr heiß; [mit etw.]
Bescheid veta besked [om ngt]; gut Bescheid
ro ha bra reda på sig; du weißt für alles Rat
du vet råd för allt; ich weiß die Zeit nicht,
daß er hier gev)esen ist det är en hel evighet,
sen han var här; ich möchte ob {wann, wo
etc.) jag undrar om (när, var etc.); nicht no,
wie man bekehrt ist vara alldeles virrig
(förvirrad); das weiß Gott und die Welt det vet
Gud och hela världen; das weiß Gott, das
mag Gott ~ det vete Gad (må Gud veta);
das nu die Gotter det ska gudarna veta; das
weiß der Teufel (Henker) det vete fan; weiß
der Kuckuck, was er heute hat vete tusan vad
det är åt honom i dag; den Teufel weiß ich!
jag vet så fan heller! was iceiß ich? vad vet
jag? hur skall jag veta det? weißt du was?
vet du vad? damit (daß) du es nur weißt
mycket (bara så) du vet det; ich wüßte eben
nicht det kan jag inte precis säga; nicht daß
ich wüßte inte såvitt jag vet, äv. det vet
jag just inte; niemand wüßte wohl
anzugeben .. ingen skulle väl kunna ånge ..; er
weiß viel was es heißt zu . . som om han
skulle veta vad som menas med att . .; e-n
(foråidr. e-m) ~ lassenr e-m etw. zu ~ tun låta
llgn [få] veta ngt; hund und zu ~ tun göra
veterligt; etw. zu bekommen få veta ngt;
ich loeiß ihn glücklich (in Sicherheit, dort) jag
vet, att han är lycklig (i säkerhet, där); ich
will ihn bestraft ~ jag vill ha (se) honom
bestraffad; ich will es getan no jag vill ha det
gjort; man will nu, daß . . man påstår, att..;
ich muß nu, loas an der Sache ist jag måste
ta reda på, hur det är med den saken; e-m
für etw. Dank no vara ngn tacksam för ngt;
ich werde es Ihnen schon Dank ~ jag skall
nog vara er tacksam därför; sich (dat.) etwas
(viel, nicht loenig) mit etw. nu yvas över ngt;
er wußte sich etwas mit seiner
Theaterkenntnis han gjorde mycket väsen av sina
teaterkunskaper; ich loeiß mir nichts über das
Tanzen jag vet ingenting så roligt som att
dansa; etw. auf e-n ~ veta ngt ofördelaktigt om ngn;
ich weiß es aus bester Quelle jag vet det ur
bästa källa; über (um) etw. (ack.) ~ veta om ngt;
mein Vater ist der einzige, der darum weiß
min far är den ende som har reda på det;
von ihrem früheren Leben wußte ich nichts
om hennes tidigare liv visste jag intet; ich
weiß es von ihm selbst jag vet (har hört) det
av honom själv; ich weiß von keinem Kinde
jag vet inte av ngt barn; dort weiß man vom
Winter nichts där vet man ingenting om (har
man aldrig) någon vinter; ich will nichts
mehr von dir nu jag vill inte veta (höra) av
dig mera; der Vater wollte nichts von dem
armen Bewerber ~ fadern ville inte veta av
(inte höra talas om) den fattiga friaren; er
wußte weder aus noch ein han visste varken
ut eller in; sie haben mich kokett, falsch und
wer weiß wie gescholten de kallade mig
kokett, falsk och gud vet vad; man kann
mir wer weiß was bieten man kan bjuda mig
vad som helst; du kannst ihm tver weiß vms
vorpredigen, es nützt nichts du kan predika
för honom hur mycket som helst, det
hjälper inte; er schrie, als ob ihm wer weiß was
geschehen wäre han skrek, som om aldrig
det hade hänt honom. 2. kunna, t. ex. er weiß
recht gut Griechisch, etw. auswendig nu. E-n
auswendig ro känna ngn utan och innan. 3.
minnas. Weißt du noch? minns du? das ~
die ältesten Leute nicht mehr de äldsta
människor minnas det inte längre. 4. med inf.
veta, förstå, kunna, t. ex. sie wußte ihren
Willen durchzusetzen. Er weiß zu leben han
kan konsten att leva; mehr weiß ich nicht zu
sagen mer kan jag inte (har jag inte att)
säga; ob er reich ist, wüßte ich nicht zu sagen
om han är rik kan jag inte yttra mig om;
davon weiß ich ein Lied zu singen det kan
jag sjunga en liten visa om, det kan jag
ge besked om, det vet jag, vad det vill
säga; etw. zu zeigen ro ha att uppvisa ngt.
W~, n -söl. vetande, vetskap. Meines ~s
såvitt jag vet; gegen (wider) besseres
handeln Kandia mot bättre vetande; gegen
(wider, ohne) mein ~ [und Wollen (Willen)] mot
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free