- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2759

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - woherab ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. hur, t. ex. ~ wissen Sie das? 3. F Ach oj!
asch, du pratar! å prat! vad tänker du på!
4. Be irgendwoher, -herab [’rap], adv [-var-,[ifrån]-] {+var-
,[ifrån]+} .. ned. -heran [’ran], adv var [-(vart-[hän])..-] {+(vart-
[hän])..+} fram, vad .. till. -herum [’rum], adv
var (vilken väg) .. omkring, omkring vad.
-hin [’hi], ado 1. interrog. vart[hän], t. ex. ~
reisen wir? ~ des Weges? vart tar du (ni)
vägen ? aber ~ ich kam, hörte ich men vart
jag [än] kom; ~ soll das führen? vart
ska det bära hän? aber ~ mit dem Geld?
men vad ska vi (man etc.) göra av pengarna?
er weiß Dicht, ~ mit den Sachen vad ban ska
göra av (var han ska få plats med O. d.)
sakerna. 2. reiat. dit. Der Ort, »v ich reise det
ställe, dit jag far, äv. den plats [som] jag far
till. 3. någon|städes, F -stans, t. ex. ~ gehen,
ziehen, -hinab [’nap], adv 1. interrog. var[t] ..
ned? 2. reiat. dit[ned], -hinaus [’naus], adv
1. interr. vartåt? var[t] . . ut? 2. reiat. varthän,
ich weiß nicht, ~ du willst varthän du vill
komma. -hindurch [’du], adv var[t] .. igenom,
-hinein [’nain], adv var[t]..in. -hingegen [’ge:],I.
adv varemot. II. konj varemot, medan,
»hinter [’hl], adv 1. bakom vad (vilken, vilket),
var bakom, t. ex. ~ soll ich mich verstecken?
2. reiat. Das ist es, ~ ich nicht kommen kann
det är det jag inte kan komma underfund
med.
wohl, I. a o. isht adv (komp. -ei[f] -si[f], ibi. av.
besser, best) 1. väl, bra, gott, t. ex. ich bin
befinde (fühle) mich oj, seine Frau ist nicht oj,
an Bord ist alles oj. Mir ist o, jag mår
(känner mig) bra (har det skönt, känner mig
lycklig); mir ist nicht ~ jag mår inte bra, jag mår
illa; mir ist ~ zu Mute]&g är väl till mods;
das tut mir ~ det gör mig gott; es freut
mich, Sie ~ zu sehen det var roligt att se er
så kry; ihm ist nirgends ojer als in Berlin
han trivs ingenstans så bra som i B.; ich bin
wieder ojer, mir ist wieder ojer jag känner
mig bättre igen; Franz lourde wieder ~er
av. Frans kryade till (på) sig igen; er sieht
jetzt wieder o»er aus nu ser han mycket
kryare ut; hier befinde ich mich am örsten
här mår (trivs) jag bäst; es geht (ergeht) ihm
~ det går bra för honom, han har det bra;
sich’s o> sein lassen göra sig goda dagar; er
tut ~ daran han gör klokt [där]i; [an] e-m
~ tun göra väl mot ngn; Gott hat an mir oj
getan Gud har varit god mot mig; ich kann
ihn ~ leiden jag tycker bra om honom; er
ist o> gelitten im Hause han är gärna sedd i
huset; schlaf oj!. schlafen Sie o>/ wünsche
~ zu schlaf enl sov gott! ~ bekommas! väl
bekomme! lebe oj! leben Sie lev väl!
farväl! ~ gemerkt (bemerkt) väl att märka; se
übel II. 1. 2. resultatet av en iakttagelse väl, nog,
t. ex. das merke ich oj, ich sehe es oj, ich
loelji Siehst du ~?ser du nu? 3. i fr&gor
som väntas följda av bekräftande svar väl, t. ex. du
hast ihn ~ begleitet? du bist ~ recht bose?
er wird ja ~ nicht so dumm sein? 4. medgivaude
väl, visserligen, t. ex. er ist ~ reich, aber ..;
die Botschaft hör’ ich oj, allein mir fehlt der
Glaube; men väl, t. ex. nicht ich, ein anderer
oj. 5. förmodan väl, nog, möjligen, antagligen,
kanske, t. ex. das ist ~ möglich, das mag oj
sein, er kommt ~ noch heute, er mag oj
manchmal den Mut verloren haben, es ist oj
ein Jahr her. Wie spät ist es oj ? vad kan
klockan vara? ob er mich ~ erkennen wird?
jag undrar, om han kommer att känna igen
mig? Sie wollen gehen? — Ich muß ~ ska
ni gå? — jag måste väl; es ist ~ ein Jahr
her det är väl ett år sen. 6. upprepning. Hatte
Frau G. einmal e-n Augenblick guter Laune,
dann sagte sie ~ om fru G. någon gång var
på gott humör, kunde hon säga. 7. ett (poet.)
förstärkande ~ lämnas helst oöversatt, t. ex. es ZOgen
drei Burschen o> über den Rhein; el. återges med
allt, t. ex. da gatfs ein großes Treiben ~ über
Berg und Tal. 8. [[mindre]] Ob er ~ krank ist ehuru
han är sjuk; jfr obwohl. II. interj väl, hell,
gott, välan, oj! Nun kann der Guß
beginnen välan, nu kan gjutningen begynna; ’v
dem, der .. lycklig den som . .; ~ dir!
lycklig du! hell dig! ~ mir, daß ich es nicht
gesehen habe! gudskelov att jag slapp se det!
ja oj! ja [då]! jo! ska ske! ~ denn! nåväl
då! kör till! n -[e]s O väl[färd], väl-
gång, bästa, lycka, t. ex. das allgemeine
(öffentliche) oj, das oj des Staats im Auge
haben, das geschieht zu deinem oj. ~ und Weh
väl och ve; auf Ihr oj! skål! lycka till! auf
das oj jds trinken dricka ngns [välgångs-]
skål, dricka för ngns välgång; auf das ~ der
Damen! damernas skål! das oj des
Brautpaares ausbringen utbringa brudparets skål;
zum oj! lycka till!
wohlliachtbar [’vor], a rørr välaktad. -an [’lan,
"anj, I. adv friskt, hurtigt, modigt, duktigt.
II. interj välan, nåväl, gott. -angebracht, a
läglig, lämplig, passande. W-anstand, se
Anstand 1. -anständig, se anständig 1.
W-anstän-digkeit, se Anständigkeit, -auf [’lauf, "auf], I.
a rask, kry, pigg, välmående. ~ sein vara i
högönsklig välmåga. II. interj välan! upp!
-ausgerüstet, a väl utrustad. W-bedacht,wi oböji.
Mit ~ välbetänkt; efter mogen
överläggning. -bedacht, -bedächtig, a välbetänkt, [väl]
överlagd, klok. W-befinden, n -s
välbefinnande, -mående, -måga. -befugt, a
välbefo-gad, väl (fullt) befogad, -begabt, a mycket
(rikt) begåvad, -begründet, a väl|grundad,
-motiver;*d, väl befogad, -begütert, a
förmögen, väl|bärgad, -mående, i goda
omständigheter. W-behagen, n -s välbehag, -behaglich,
a [mycket] behaglig, -behalten, a
välbehål-len, väl bibehållen, i gott stånd (behåll).
W-behalienheit, f O gott stånd, -behangen, a.
om buud långörad, -bekannt, a väl|bekant,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free