- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2767

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wortableitung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ums ~ bitten, sich zum »ve melden be om
(begära) ordet; e-m das o, abschlagen vägra
ngn att få tala; e-m das o, geben (erteilen)
ge ngn ordet; e-m das oj nehmen (entziehen)
fråntaga ngn ordet; das o> führen a) föra
ordet, vara talesman, 6) vara ordförande,
presidera; das große o, führen vara stor i orden;
e-m ins ~ fallen falla ngn i talet, avbryta
ngn; zum ~e gelangen få ordet; zu ~e
kommen komma till orda, komma åt att säga
ngt; er kam nicht zu o,e ban kunde inte få
in ett ord. 4. språk; ordspråk o. d. 5. X. [-lö-sen[sord].-] {+lö-
sen[sord].+} 6. ord, löfte, t. ex. e-m sein ~
ge-ben, sein halten, brechen, zurücknehmen.
Ich habe sein o, jag bar bans ord (löfte) [på
det]; das soll ein ~ sein! stå fast vid det
ordet! ein Mann, ein oj! en man, ett ord!
en karl står vid sitt ord; auf dein o> hin på
ditt ord; e-m aufs ~ glauben tro ngn på bans
ord; e-n beim o, fassen (nehmen) ta ngn på
orden; ein Mann von o, sein vara ordhållig,
stå vid sitt ord. -ableitunp, f -en språkv. 1.
ordavledning. 2. etymologi, ords härledning,
-ableitungslehre, f etymologi som vetenskap.
abwand e]lung, f -en, se -biegung. -ähnlichkeit, f
en ord likhet, -akzent, m -[e]s -e språkv,
ordaccent. -anfang, m. 1m ~ äv. i ordets början, äv. i
uddljud. w^arm, a ord|fattig, -karg, -njugg,
-knapp, -armut, f ord|fattigdom, -knapphet,
-art, f -en ordklass, -aufwand, m -[e]s
ordflöde. Mit großem o,e reden tala ordrikt [och
svassigt]. -bau, m -[e].« ords byggnad
(struktur). -bedeutung, f -en ordbetydelse, ord[et]s
betydelse, -beugung, -biegung, f -en gram.
[ord]böjning, flexion. -biegungslehre, f gram.
ordböjnings-, flexions-, form^ära. -bild, n
-[e]s -er bild[ligt uttryck], -bildung, f-en
gram. ordbildning, -bildungslehre, f språkv,
ordbildningslära. -blindheit, f läk.
ordblindhet. -bruch, m -[e]s -e† löftesbrott,
w^brü-Chig, a ej (föga) ordhållig. löftesbrytande,
svekfull, trolös, falsk, opålitlig. ~ werden
bryta (svika) sitt ord. -brüchigkeit, f O
bristande (brist på) ordhållighet, trolöshet,
löftesbrott.
Wörtchen, n-s - 1. Jitet (kort) ord; jfr Wort.
A. gram. partikel, pl, småord.
wcrtl|deutlich, a tydlig i sig själv.
W-dresche-r(ei), se Zungendr escher[ei). W-einschmelzung,
f -en sammandragning av [två] ord [till ett]
(t. ex. Schupo ur Schutzpolizei).
Wörlel‖ei, f -en 1. se Wortwechsel. 2. se
W^ort-schwall. w-|n, wört[e]le -te. ge-t I. intr [Å] 1.
prata. 2. orda vitt och brett, låta munnen gå.
II. intr [Å] o. refl. [>StfcÅ] mit einander ~ byta
ord, gräla.
Wort‖[e]macher, m -s - 1. se Wörter sch mied. 2.
storpratare. -[e]macherei, f -en 1.
nyskapande av ord. 2. prat, munväder, .-ende, n -s -n
ordslut. Am o, i slutet av Cett] ord, äv. i
slutljud. -endung, f -era gram. ordändelse.
Wörter‖buch, n -[e]s -er† (förk. WB) ordbok,
lexikon, t. ex. deutsch-schwedisches er ist
ein lebendiges ~. Vielsprachiges o,
poly-glottlexikon. -bücherjschreiber,
-buch|schrei-ber, -buch|verfasser, m -s - ordboksförfattare,
lexikograf, -familie, f -n språkv, ordfamili.
Worterklärung, f -en ord[förklaring, -tydning,
-tolk Ding.
Wörter‖kram, se Wortkram, -kunde, se
Wortkunde. -schätz, se Wortschatz, -schmied, m
-[e]s -e F ord|skapare,, -bildare, nybild are
(nyskapare) av ord. -Verzeichnis, n -ses -se
(förk. WV) ord|förteckning, -lista.
Wortllfassung, f -en, se -laut, w-faul, se w-karg.
-fechter, m 1. ordryttare. 2. ’ordfäktare’,
dispytmakare. -fechterei, f -en 1. ordrytteri,
2. disputerande, -flut,f -en ordflöde, -folge, f
-n gram. ordföljd, -form, f -en gram. ordform,
-forscher, m -s - etymolog[isk forskare],
-forschung, f -en språkv, ordforskning,
etymologisk forskning. -fügung, f -en gram.
ordfogning, konstruktion, -fügungslehre, f O gram.
syntax, -führer, m 1. ordförande, talesman. 2.
förespråkare, e-r (gen.) Sache för ngt. -fülle, f
ordrikedom, -gedächtnis, n -ses ordminne,
-ge-fecht, n -[e]s -e ordstrid, dispyt, -geklingel, n
tomma ord, ordprål.
-gelehrsamkeit, f ordlärdom. -gemälde, n-s - ord målning,
-gemeng-sel, se -kram. -geographie, f ordgeografi,
-geplänkel, n -s ord|kiv, -strid, -gepränge, n -s
ordprål. -geschichte, f -n ordhistoria.
w-ge-stalt[en, -ete -et -zugestalten intr [å] [ny-]
bilda ([ny]skapa) ord. -getöse, n -s ordbuller,
w-getreu, a ordagrann, -gezänk, n -[e]s
ord-tvist, gräl. w-giäubig, a troende, rättrogen,
ortodox, -gleichung, f -en logogryf, slags
ordgåta. -grübelei, f -en ung. ordklyveri.
w-ha-bend, a som har (för) ordet, ojer
Bürgermeister förste borgmästare, -halten, n -s
ordhållighet. -halter, m -s - ung.
stadsfullmäktiges ordförande, -held, m -en -en
stor|pratare, -skrytare, skrävlare. -herleitung, Se
-ab-leitung. w-karg, a ord|knapp, -karg,
tystlåten. -kargheit, f ord|knapphet, -karghet,
tystlåtenhet, -kategorie, f -n ordklass,
klas-se, f -n ordklass, -klauber, m -s -
ordklyva-re. -klauberei, f -en ordklyveri.
w-klaube-risch, a spetsfundig, ordklyvar-. -klingklang,
ra, se -geklingel. -kram, m -[e]s O ordkram,
fraser,, [tomt] prat. -krämer, m frasmakare.
-krieg, m -[e]s ord|krig, -strid, tvist, dispyt,
-kunde, f språkv, etymologi, ordlära. -kunst,
f O ordkonst, -künstler, m ordkonstnär, -laut,
m -[e]s O ordalydelse* -lehre, f, se
-biegungslehre o. -kunde.
Wört‖|ern, se -chen 1. w-lich,. a 1. ordagrann.
2. med ord, i ord, ord-, -lichkeit, /0
ordagrann överensstämmelse. Die o, der
Übersetzung äv. den ordagranna översättningen.
wortlos, a mållös, stum.
Wort‖macher, se -[e]macher. -malerei, /.ord-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free