Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zecherei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lare. Mächtiger «udryckeskämpe. -ei, f-en
superi, rummel, svirande. jfr Gezeche. -in, f
-nen, se Zechschioester.
zechfrei, a gratis, fri från skyldighet att
betala, utan betalning. E-n ~ haltenbetala
för (bjuda) ngn.
Zechj|gast, m -es -e† krogkund, stamgäst Pà
io-kai, dryckesbroder, -gelage, n -s -
dryckeslag, supgille, svyck, ’hippa’. -ge|noß, m
-nos-sen -nossen, se -bruder. -gesang, m -[e]s -e†
dryckes|sång, -vi^a. -gesell, m -en -en, se
-bruder. -gesellschaft, f -en dryckes-,
sup|-lag.
Zechine, f -n sekin.
Zechllkamerad m -en -en, -kumpan, m -[e]« -e,
te —bruder, -lied, n -[e]s -er dryckes-,
sup|-yisa. z-lustig, a begiven på att supa el. festa,
försupen, ’törstig’, -meister, m gruvt. förman
för bolagsgruva. -pfleger, 91 I I kloster, se
Kellermeister. -preller, m en som smiter ifrån
betalningen på restaurang, restaurangbedragare,
-prellerei, f -en smitande från betalningen,
restaurangbedrägeri, -schuld, f -en sup-,
krog-, källar-, restaurang|skuld. -schwester,
f -n ’supsyster’, drinkerska, F fyllkaja.
Zechstein m -[e]s -e geoi. zechsten. -formation,
f -en geoi. zechstensformation.
Zecht, ff» -[e]s -e bot. Asplenium ceteraeh art
bergspring.
zechum [tss£,rum], adv i tur, laget runt.
Zeck m [ej -e lek tafatt.
Zecke, f -n zool. Ixodes fästing.
zeck|en, -te ge-t klappa (daska) till, lätt el.
skämtsamt slå [till],
Zeckenkorn, n -[e]s -er† farm. ricinusfrö.
Zeckspiel, » -[e]s -e, se Zeck.
Zedelhof, se Salhof.
Zedent [’dsnt], m -en -en jur. cedent, överlåtare.
Zeder, f -n bot. a) Pinus cedrus ceder. vom
Libanon libanonceder; b) Europäische ~ La.
rix lärkträd; c) rote (virginische) ~ Juniperus
yirginUna virginisk el. röd ceder, -bäum, m
cederträd, -fichte, f, se Zeder, -klefer, se
Zirbelkiefer. z^n, a av ceder[trä], ceder-. [-z~[n]-artig, -] {+z~[n]-
artig,+} a cederartad. -n|harz, » -es -e farm.
ce-der[harts, -balsam, -njholz, n -es -erf
cederträ.. -n|[holz]öl, n -[e]s -e ceder[trä]olja.
-n|-wein, m -[e]s -e ceder vin. -tanne, f zool. Cedrela
odoràta västindisk ceder, -zypresse, f bot.
Cha-mæcyparis thyoides vit cypress.
zedierl|bar, a öyerlåtbar, som kan överlåtas,
-|en, -te -t tr jur. cedera, överlåta, avstå från,
avträda.
Zedrach [’tse:], m -[e]s -e, -bäum, m bot.
Glatter y^teimistevtiåå.
Zedrat, n -[e]s -e band. sockrade citronskal cedrat,
citronat; suckat, -baum, se Zitronatbaum.
Zedrllelabaum [’tse:], -ojbaum, m, se Zedertanne,
-O|öl, se Zitronenöl.
Zeese, se Zese.
Zeh m -[e]s o. -en -e[n], »e följ. -e, f -ft (dim.
Zeichen, -lein) 1. tå. Große, kleine ~ stor-,
lill|tå: auf den f v» gehen, stehen gå, stå på
tå; sich auf den ~» heben resa sig på tå;
sich auf die stellen ställa sig på tå; e-m
auf die treten trampa ngn på tårna &r.
bildl.; vom Kopf bis zu den vom Scheitel
el. Wirbel bis zur ~ från hjässan till
fotbjället, från topp till tå. 2. lökknopp,
zehen m. m., se zehn m. m.
Zehenllbeuger m anat. tåböjare. -gäng, m -[e]s
gående på tå, tågång. -gängor, pl zool.
Digiti-grada tågångare, -geschwiir, n -[e]s-e veter.
hovböld. -glied, n -[e]s -er anat. tåled, -haut, se
Schioimmhaut. -knochen, m -s - anat.-tåben,
falang, -nagel, m -s -† tånagel, -rücken, m
zool. tårygg. -seite, f -« tåsida. -sohle, f -n
zool. tåsula. -spitze, f -n tåspets, t. ex. auf
den gehen, -stand, m -[e]s -e† «ymn.
tå-hävning. -Strecker, m anat. tåsträckare.
zehent, se zehnte.
Zehent, I. se Jahrzeh[e]nt, II. m -en -e», o. -e,
se Zehnte, >
zehenten, se zehnten,
Zehen tier, » -[e]s -e, se -gänger, -treter, m
veter. tåtrampare. Verwachsung, f -en
tåsam-manväxning. z-weit, a. Stellung fransysk
ställning bos hast.
-zehig, i sms. -tåig, t. ex. fünf«».
zehn, grundtal oböji. (utan subst. F äv. zéhne) tio,
t. ex. die ~ Finger, Gebote; es (el. die Uhr) ist
halb Anzahl von ein Stücker ’s, så
där en tio stycken; ich hatte keine ~ Worté
mit ihr gewechselt jag hade inte växlat tio
ord med henne, jfr ac/;f. I./-en 1. tia,
tiotal, jfr Acht. 2. se Z^e. II..»-#.‡ tiotal,
dekad. -blätterig, a bot. tiobladig. -blumig, a
bot. tioblommig.
Zehn‖centstück, » -[e]s -e tiocent|stycke, -mynt.
-[e], pl tio. Rat der ~ de tios råd,
tio-mannarådet. -eck, » -[e]s -e mat. tiohörning.
z-eckig, a mat. tiohörnig. -ender, m jakt. hjort
tiotaggare. -er, m -s - 1. tiotal, t. ex. die Zahl
365 enthält 5 Einer, 6 ~ und 3 Hunderter.
2. se -kreuzerstück, -pfennigstuck. 3. kortsp.
tia. 4. tiomannaråd. 5. In den an stehen
vara i tonåren. 6. -ender. 7. a) vin av 1910
(1810) års årgång; 6) soldat vid 10:e
regementet; cVtiopfennigsvin; d) dekad, siffran tio.
z-erlei* a oböji. tio slags, tio olika, -er|reihe
f -n mat. tio|rad, -kolumn, z-erweise, adv
efter tiotalet el. decimalsystemet, z-fach,
z-fäl-tig, a tio]faldig, -dubbel; adv. tiofalt. z-fing[e]r
rig, a tiofingrig. -flach, » -[e]s -e, se Dekaeder.
z-flächig, a mat. tiosidig. -flächner, ra, se De-X
kaeder. z-füßig, a tiofotad, med tio fötter,
-füß[l]er, pl zool. Decapoda tiofotingar, [-z-griff[e]-lig, -] {+z-griff[e]-
lig,+} se z-weib[e]rig. -groschenstück, n -[e]s -e
mynt tiogroschen[stycke]. -herr, m -n re»
medlem av tiomannaråd; i Rom decerøvir.
z-herrlich, a tiomanna-, -herrschaft, f -en
tiomannavälde; decemvirat, z-]ährig, a tio-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
