- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2800

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zereiche ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Zerjeiche, «e Zerreiche.
ZeremonlÜal, n -[s]s -e ceremoni ei[l], foreskrift,
-ialgesetz, n -es -e ceremoniallag. -le [’ni;,
tr. ’mo:nio],?/-» ceremoni, högtidligt bruk.
-feil, se -ial. z-iellfse3-ifc. -ien|huch[mo^öitøn],
n -[e]s -er† ceremonibok, ceremoniell,
-ién|-kleid, n -[e]s -er gala-, högtids-, fest|dräkt.
-ien|meister, m ceremonimästare, z-iös, a
ceremoniös, högtidlig, kruserlig, stel.
Zerene [’re:na], f -n bot. Syringa vulgaris syren.
Zeresin, n -s O ceresin, mineralvax.
Zerevis [tse-re-’vi:s], n - - 1. egentl, öl. 2. se
-mutze. 3. studentspr. hedersord; Auf ung.
på min heder! -kappe, -mütze, f -n zerevis,
broderad kårstudentmössa utan Skärm.
zerllfahren. OD I. tr köra sönder, t. ex. die
Wege II. intr [s] gå sönder el. i bitar,
fara isär, gå i kras. III. a 1. sönder|körd,
-kra-sad. 2. splittrad, söndrad, t. ex. *ye Zeit. 3.
osammanhängande, virrig, oredig, konfvs,
tankspridd, förströdd. ~er Mensch
vettvilling. Z-f åhrén heit, f -en 1. splittring,
söndring, t. ex. die der Zeit. 2. virrighet,
ostadighet, brist på sammanhang, tankspriddhet.
Z-f all, m -[e]s O 1. sönderfallande, ning,
förfall, ruin, upplösningstillstånd, t. ex. der
der Kirche. 2. splittring, split, oenighet,
t. ex. der ~ zwischen dem Vater und dem
Sohn. -fallen, ao I. intr [s] 1. falla sönder,
gå i bitar. Zo,e Madsen läk. detrit[us]. 2.
störta samman, falla i ruiner, förvittra;
misslyckas. Kin ~es Gebäude en förfallen
byggnad. 3. Mit e-m ~ komma på spänd fot el.
i delo med ngn; er ist mit seiner Familie
völlig ~ han har helt brutit med sin familj;
mit sich selbst sein icke vara ense med sig
själv. 4. sönderfalla, dela sig, indelas, t. ex.
t» mehrere Teile~*. II. tr. Sich (dat.) den
Kopf ~ falla och slå sig [illa] i huvudet.
Z falten, n -s sönderfallande;
sammanstörtande; misslyckande, förfelande, -fällen, ao tr
klyva sönder, sönderdela, indela. Z-fallenheit,
/ö l. förfall,ruin. 2. splittring, split,
oförenlighet. Z-fall[grenze, f -n elektr.
dissociationsgrad. Z-falls|masse, f -n vetenak. sönderfall.
Z-falls[wärme, f O elektr. dissociationsvärme.
-fàsern, ao tr sönderdela i fibrer, trådar el.
tågor, rispa sönder, repa upp; äv. bildl. reda
ut, t. ex. e-e Idee Z-faserungsapparat, m -[e]s
-e ⚙ slipstol rar trämassa, -feilen, qd
Zrsönder-fila, fila äv. Z-feilen, n -s sönderfilning. -fetzen,
OO tr sönder|riva, -slita, trasa sönder, slita i
stycken el. itu, sarga. E-m das Gesicht ~ riva
(klösa) sönder ngn i ansiktet. Z-fetzen, n -s ,
Z-fetzung, f -en sönder|rivande, -
trasande, -sargande, tilltygande. -flattern,qd intr [s]
fladdra bort, strös bort för vinden, skingras,
-fleischen, ao tr sönder|slita, -riva, slita i
stycken, sarga. Z-fleischen, n -s , Z-flefschung, f -e»
sönder|slitande, -sa-gning. -fliegen, ao intr
[s] flyga isär, flyga åt skilda håll, flyga bort.
-fließbar, a upplöslig, smältbar.
Z-fließbar-keit, f O upplöslighet, smältbarhet, -fließen,
OD intr [s] upplösa sig. smälta, flyta åt skilda
håll. Sie -floß in Tränen hon var upplöst
(smälte) i tåraT; die Sache -floß in nichts
saken (det hela) upplöstes i intet (F gick
upp i rök); etw. Zo,des något vagt el.
obestämt. Z-fließen, n -s , Z-fließung, f -en
upplösning i flytande forih, smäll ning.
-flos-sen, pp o. a upplöst. In Kummer ganz o,
alldeles överväldigad (totalt förkrossad) av
sorg, -flößen, ao tr upplösa, [komma att]
smälta. Z-flossenheif, f O upplöst (smält)
tillstånd, -foltérn, ao tr rådbråka, pina,
martera. -fransen, ao tr upprispa, fransa, rispa
sönder; repa upp. -fressen, ao tr sönderfräta,
gnaga sönder. Vom Rnste ~ rost biten; von
Würmern ~ maskäten: von Motten ~ mal*;
äten; von bangen Zweifeln ~ werden bildl.
förtäras av ängsliga tvivel; o*d frätande,
rotande. Z-fressen, n -s , Z-fressung, f -en
eön-der|friitande, -frätning; geoi. korrosion,
-frie-ren, ao intr [s] frysa sönder, -furchen, QO tr
fåra el. plöja sönder, -gänglich, se vergänglich.
-gehen, ao I. intr [s] 1. smälta, upplösa,sig,
gå sönder; försvinna, dunsta bort. 2. bibl.
förgås, gå under, t. ex. bis daß Himmel uitid
Erde -gehe. II. tr. Sich (dat.) die Füße ~ gå
söi’der fötterna [på sig], gå sig fördärvad;
sich (dat.) die Stiefel ~ gå sönder sina skor.
Z-gehen, n -s upplösande, smältning, -geißeln,
OD tr piska till döds, hudflänga.
zerg|en, rte ge-t, dial., se necken.
Zergliederller m -s - 1. anat. dissektor,
obdu-centi ànatom. 2. bildl. nagelfarare, kritiker,
’rakkniv’, z-n, OO tr 1. sönder|dela,^stycka.
2. anat. dissekera, obducera, t. ex. e-n
Leichnam oj. 3. üios., kem. m. m. analysera, upplösa i
sina beståndsdelar, t. ex. e-n Begriff\ e-n Satz
oj. -n, n -s O, -ung, f -en 1. sönderdelning. 2.
dissekering, obduktion, ~ lebender Tiere
vi-visektion. 3. analys[eringj t. ex. kritische
Zergliederungsllkunst, f -e† dissektionakonst,
anatomi, -messer, n dissektionskniv. -saal,
m -[e]s -säle anatemisal. -tisch, m -es -e
dis-sektionsbord.
zerllgrämen, ao refl. Sich o, för|gås, -täras el.
täras bort av grämelse, gräma ihjäl sig.
-greifen, qd tr 1. se abgreifen. 2. o bag.
knåda ordentligt, genom knåda, -grübeln, ao I.
tr. Sich (dat.y den Kopf ~ bråka sin hjärna.
II. refl. Sich ~ bry sin hjärna, fundera
ihjäl sig. -hacken, ao tr sönderhacka, hugga
sönder ©i. i bitar. Z-hasken, n -s
sönderhackning. -hadern, ao I. tr riva i trasor. II. refl.
Sich ~ gräla sig trött eu sjuk. -hämmern, ao
. tr hamra sönder el. itu. -härmen, ao, ae-grå*
men. -hauen, qd tr hugga sönder el. itn,
avhugga. E-n Knoten ~ hugga av en knut;
e-m das Gesicht se -fetzen. Z-Ii au en, n -s
sönder|hüggande, -huggning, -kauen, OD. tr
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free