- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2815

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zinder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Zinder m -s - utbränt koksstycke, [-slagg[-stvcke].-] {+slagg[-
stvcke].+}
Zinerarie [’ra:na], f bot. cineraria nocka.
1. Zingel, m -s -[»] zool. Aspro zingei zingel.
2. Zingei, m -s - omgivande mur. z^|n, [-zin-g[e]le-] {+zin-
g[e]le+} -te ge-t tr omgiva (omgärda) med mur.
Zingul[um, n -ums -ums o. -a cingulum, kat.
prästgördel.
1. Zink, m -en -en taruingsspei sinka.
2. Zink, m (n) -[e]s O metaii. zink, t. ex. mit ~
überziehen, versetzen, -arbeiter, m
zinkarbetare. z^artig, a zinkartad. -asche, f -n
zinkaska. -ätzer, m zinketsare, zinkograf.
ät-zung, f ~en zinketsning, zinkografi,
beda-chung, f -en zinktak. -blech, n -[e]s -e
zinkplåt. -blende, f min. zinkblände. -block, m
-[e]s -e† zinktacka, -blumen, -blüten, pl kem.
zinkblommor, -butter, f kem. o. hand. zinksmör
vattenfri klorzink. -Chlorid, 11 -[e]s -C kem.
zinkklorid. -dach, n -[e]s -er† zinktak. -dampf,
m -[e]s -e† ⚙ zinkånga, -destillation, f -en
⚙ metaii. zinkdestillering. -druck, m -[e]s -e
zinktryck, -druckstock, m -[e]s -e† typ.
zink-klisché.
1. Zinke, f -n (dim. Zink]chen, -lein) 1. spets,
udd, tagg, klo. 2. mus. zink[a] blåsinstrument av
trä. 3. ⚙ laxstjärt, sinka. 4. bot., se Hornblatt
2. 5. P stor näsa krän, snabel.
2. Zinke, f -n tjuvspråk tecken, stämpel.
Zink‖eisenerz, n -es -e, se Franklinit. -element,
n -[e]s -e elektr. zinkelement.
Zinken m -s -, se 1. o. 2. Zinke.
1. zinken, a av zink, zink-.
2. zink]en, -te ge-t tr 1. mus. blåsa [på] zinka.
2. förse med spetsar (uddar, klor). Dreige-te
Gabel trekload gaffel. 3. ⚙ hopsätta med
laxstjärt[ar]; hopsinka.
Zinken‖bläser, m mus. zinkblåsare; musikant,
-hacke, f -n lantbr. klohacka, -ist, m -en -en,
se -blåser, -register, n mus. i orgel
kornettregister. -säg Q, f -n ⚙ slitssåg. -zug, m-[e]s
-ef, se -register.
Zinkllerz, n -es -e min. zinkmalm, -gelb, n -[e]s
⚙ zinkgult. -gießer, m zinkgjutare. -gießerei,
f-en O zinkgjuteri. -glas, n -es, -glaserz, n
-es -e kiselgalmeja. -grau, n -[e]s kem.
zink-grått. z-haltig, a zinkhaltig, -hochätzung, f
en zinkotypi. -horn, n -[e]s -erf, se 1. Zinke
2. -hütte, f -n zink|hytta, -gruva, z-ig, a
mest i sms. försedd med spetsar (taggar, klor).
Zweine Gabel tvåkloafl gaffel, gaffel med
två klor. z-isch, se z-haltig. -it [’ki:t], n -[e]s
-e min. Zinkit röd zinkmalm, -kalk, m "[e]s ~e, se
-asche. -karbonat, n -[e]s -e zinkkarbonat,
galmeja. -kohienelement, n -[e]s -e elektr.
Bunsens element. -kolik, f iäk. zinkkolik,
legie-rung, f -en zinklegering, -ieim, m -[e]s -e
farm. zinklim. -lösung, f -en zinklösning,
-mehl, n -[e]s -e, se -staub, -muffel, f -n
metan, zmkmuff el. -o, n -s -s , se -drudestode.
-ofen, m -s -† O zinkugn. -ofenbruch, m -[e]s
-e† metaii. zinkugnsbrott. -ograph, m -en -en
zink|ograf, -etsare, -gravör, -ographie, f O
zink|ografi, -etsning, -graveringskonst.
z-0-graphisch, a zinkografisk. -ogravüre, f -n
zink|ogravyr, -etsning, -otypie, f -n
zinkotypi. -oxyd, n -[e]s -e kem. zinkoxid, -platte,
f-n zinkltacka, -platta, -plåt. -poi, m -s -e
eiektr. zinkpol. -rauch, m -[e]s zinkjrök, -ånga.
-salbe, f -n farm. zinksalva, -salz, n -es -e kem.
zinksalt. -sarg, m -[e]s -e† zinkkista, -schaum,
m -[e]s -e† metaii. zinkskum. -schiff, n -[e]s -e
typ. zink[sätt]skepp. -silikat, n -[e]s -e kem.
zinksilikat, -spat, m -[e]s -e[f] min. zinkspat.
-spinell, m -s -emin. zinkspinell, ghamit. -staub,
m -[e]s metaii. zinkstoft. -Stecher, m, se -ograph.
-stechkunst, f se -ographie. -sulfat, n -[e]s-e
kem.zinksulfat.
Zinkung, f -en hopfogning medelst laxstjärt.
Zink‖vitriol, m (n) -[e]s -e kem. zinkvitriol.
-waren, pl zink|varor, -saker, -weiß, n -es kem.
zinkvitt.
Zinn, n -[e]s O 1. tenn. 2. ibi., se -geschirr.
-abfalle, pl tennavfau. -ader, f -n gruvt. [-tenn-[malms]ådra.-] {+tenn-
[malms]ådra.+} -after, m -s - gruvt. [-tenn[malms]-after.-] {+tenn[malms]-
after.+} z^ähnlich, a tennlik[nande].
Zinnamom [’moim], n -s 0, se Zimtbaum.
Zinn‖arbeiten, pl tenn|arbeten, -saker, z-artig,
a tennartad. -asche, f -n tennaska. -bad, n
-[e]s -er† tennbad. -becher, m tennbägare,
-beize, f -n ⚙ mrg. tennbeta. -bergwerk, n
-[e]s -e tenn|bergverk, -gruva, -malmfält,
-blatt, n -[e]s -erf, -blättchen, n stanniol,
tennfolium. -blech, n -[e]s -e tenn|bleck,
-platta; äv. stanniol, -blende, f min.
tenn-blände. -block, m -[e]s -e† ⚙ metaii.
tenntacka. -butter, f kem. tennsmör. -Chlorid, n -[e]s
-e kem. tennklorid, -chloriir, n -[e]s -e kem.
tennklorur, -dioxyd, n -[e]s -e kem.
tenndioxid. -dose, f -n tenndosa.
Zinn‖e, f -n 1. tinne, spets. 2. ⚔ befästn.
bröstvärn med tinnar, krenelering. 3. balkong
med järnstaket. z-el’n, -te ge-t tr förse med
tinnar, krenelera. -e!ung, f -era. krenelering.
1. zinn[en, -te ge-t, se -ein.
2. zinn|en, a, se -em.
zinnenformig, a krenelerad, i form av tinnar.
Zinnen‖fries, m -es -e ark. krenelerad fris.
z-ge-krönt, a krönt med tinnar, z-hoch, a mycket
hög, skyhög, -kränz, m -es -e† krans av
tinnar. -krönung, f -en tinnar, -lücke, f -n
öppning mellan två tinnar; ⚔ befästn. skottglugg
i fästningsmur, -reihe, f -w krenelering. -schnitt,
m -[e]s -e her. tinnskura. -türmchen, n torn
med tinnar, -werk, n -[e]s -e krenelerat
arbete, krenelering. -zahn, m -[e]s -e† befästn.
merlong tinne i bröstvärn.
zinnern, a av tenn, tenn-, t. ex. ner Löffel.
Zinn|]erz, n -es -e tenn|malm, -sten, kassiterit.
-erzbergwerk, n -[e]s -e tenn|malmsfält,
-gruva. z-erzeugend, a tenn]producerande,
-förande, -bärande; tennhaltig. -erzgang, m
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free