- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2837

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zukünftige(r) ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Z~|e(r), m o. f adj. böjn. tillkommande,
fäst|-man, -mö, t. ex. mein -er, meine -e.
Zukunftlls|aussichten, pl framtidsutsikter,
-s|-bild, n -[e]s -er framtidsbild, z-schauend, a
seende in i framtiden, fjärr|skådande, -synt.
Zukunftsüenthullung, f -en avslöjande av
framtiden. -form, f -en gram. futuralform. -frage,
f -n framtidsfråga, z-froh, a förtröstans-,
till-Jits|full. -glück, n -[e]s O framtidslycka,
hoff-nung, f -en framtids|hopp, -förhoppning,
-krieg, m -[e]s -e framtidens krig. -mensch,
m -en -en framtidsmänniska, -möglichkeit, f
en framtidsmöjlighet, -musik, f O
framtidsmusik. -pläne, pl framtidsplaner. n machen
bygga (göra npp) framtidsplaner, -reich, n
-[e]s -e framtidsrike. z-reich, a lovande, med
rika framtidslöften, -schicksal, n [-[e]s-eframtidsöde, -] {+-[e]s-efram-
tidsöde,+} framtida öde. z-schwanger, CL ung.
ödesdiger, z-sicher, a säker på framtiden.
-Staat, m -[e]s -en framtidsstat, -staatler, m -s
- anhängare av framtidsstaten, -tracht, f -en
framtidsdräkt, -träum, m -[e]s -e†
framtidsdröm. -Verkündigung, f -en förkunnelse av
framtiden, spådom, z-voll, se z-reich.
zu]]lächeln, intr [h] o. tr. E-m n le mot ngn; e-m
Beifall ~ genom leende giva ngn sitt bifall
[tillkänna], -lachen, intr [h]. E-m ~ skrattande
se på ngn, skratta (le) mot ngn. Z-ladung, f
en utrustning och last. Z-lage, f -n 1. [-[extra]-] {+[ex-
tra]+} tillägg, tillökning, gratifikation,
påökning, t. ex. e-m e-e ~ von 100 M. gewähren.
2. tillskott, t. ex. e-e ~ von zu Hause
bekommen. 3. bilaga, supplement. 4. förr. tuii. tolag.
5. ⚙ träkonstruktion sammansatt på arbetsplatsen,
-lande [’lan], adv hemma. Bei uns ~ hemma
hos oss, hemma i vårt land. Z-lände, f -n
landnings|plats, -ställe, -langen, I. intr [Å] 1.
sträcka ut handen för att ta ngt; ta för sig,
t. ex. langen Sie zu! 2. räcka [till], förslå,
vara tillräcklig[t]; jrr hinreichen. II. tr. E-m
etw. n räcka ngn ngt, langa ngt till ngn. t. ex.
der Handlanger muß dem Maurer die Steine
Z-langer,m-s-hantlangare. -länglich, a
tillräcklig. Z-Iänglichkeit, f -en tillräcklighet.
Z-|laß, m -lasses -lässe tillträde; inlopp.
Z-laß-, i sms., se Z-lassungs-. -lassen, tr 1. låta
vara igen, hålla stängd, ej öppna, t. ex. den
Kasten, den Schrank <v>. 2. lämna tillträde
åt (till), släppa in (fram), t. ex. es wird niemand
ohne Eintrittskarte zugelassen; släppa på ånga
o. s. v.; acceptera. E-n zum Examen ~ släppa
fram ngn till examen; Aktien zur Notierung
n inlämna aktier till notering. 3. tillåta,
medgiva, tillstädja, t. ex. keinen Widerspruch,
nicht den kleinsten Fehler n. Meine Mittel
lassen es zu jag har råd att kosta på mig (råd
till) det. Z-lassen, n -s , se Z-lassung.
Z-laß-hahn, m -[e]s -e† ⚙ &ngm. strypventil. -lässig,
a 1. tillåt|en, -lig, t. ex. der höchste ~e Druck,
Werte, oft sind beide Schreibungen gleich
2. tillständig, rådlig. Z-lässlgkeit, f O lag-
lighet, tillåtlighet; tillständighet, det rådliga
i att göra ngt. -läßlich, se -lässig. Z-läßlichkeit,
se Z-lässigkeit. éw/tc^f/be/1
Zulassung, f -en insläpande, tillträde, t. ex.
die ~ der Frauen zit allen Studien; tillåtelse.
Unter ~ mildernder Umstände med [-hänsyn[s-tägande]-] {+hänsyn[s-
tägande]+} till förmildrande omständigheter.
z~s|fähig, a antaglig, -sjgesuch, n -[e]s -e
ansökan om inträde, z^s|mündig, a mogen till
in-, till|träde. -s|prüfung, f -en
inträdesprövning. -s|schein, m -[e]s -e tillträdesbevis.
Zulauf m -[e]s O tillopp, tillströmning.
Großen ~ haben vara i ropet, vara eftersökt,
vara mycket besökt; om läkare ha stor praktik;
dieses Stück hat großen ~ denna pjäs drar
mycket folk (fulla hus),
zu‖laufen, I. intr [s] 1. löpa (springa) dit ete.,
komma springande. Auf e-n ~ springa emot
ngn (ngn till mötes); erlief dem Hause zu han
sprang åt huset till (mot huset); e-m n
springa för att se <i><small>el.</i></small> höra ngn. 2. om flod Dem Meere
~ flyta i riktning mot havet. 3. springa fort
(på). Lauf zu! spring (raska) på! rör på benen!
4. Spitz (in e-e Spitze) ~ sluta i en spets; eng
se [sich) verengen. 5. löpa ihop (igen), t. ex.
die ljöcher im Sande laufen zu. 6. Ein Hund
ist -gelaufen en hund är tillvaratagen. II. tr
gruvt. uppfordra på kärra el. hund. Z-laufen, n -s
tillström |man de, ning. -lauschen, se -horchen.
-läuten, intr [h] ringa på, gå på och ringa.
Z-iegemesser, n fällkniv. -legen, I. tr 1. lägga
igen (över), täppa till, t. ex. e-n Brunnen
e-e Grube mit Brettern n. 2. lägga (fälla)
ihop, t. ex. ein Messer 3. lägga till, till-,
bi|foga, t. ex. legen Sie noch e-e Mark zu! E-m
300 M. zu seinem Gehalt ~ öka på ngns lön
med 800 M. 4. lägga sig till med (skaffa sig)
ngt, t. ex. sich (dat.) e-n neuen Röck n. Sich
e-n Bauch ~ F lägga sig till med måge. 5.
se abbinden 4 b). 6.Ein Gebäude n sätta i
ordning allt för resandet a▼ en byggnad. II. intr
[h] F lägga ut, lägga på hullet (P fläsket).
Z-lehen, n -s sty. underlydande land. -lehnen,
se anlehnen, -leibe [’lai], adv. E-m n gehen
gå ngn in på livet, -leide [’lai], adv. E-m etw.
n tun göra ngn ngt ont (för när), t. ex. sie
konnte keiner Fliege etw. ~ tun; das wirst du
mir nicht ~ tun den sorgen vill du väl inte
bereda mig. -leimen, tr limma igen (ihop),
-leiten, tr leda ngt till en plata, t. ex. dem Strome
Bäche Wasser ~ leda in vatten. Z-leitungs-,
i sms., se Zufluß-, -lenken, tr o. intr [h] styra
hän emot, t. ex. das Schiff dem Hafen das
Fahrzeug lenkte auf das Haus zu. -lernen, tr
lära sig [ngt nytt], lära sig ytterligare,
vidare lära sig. Wir lernen immer zu vi sluta
aldrig att lära, vi lära alltid på nytt. -letzt
[’lg], adv 1. till sist, slutligen, t. ex. wir
wurden n einig. Bis n a) till sist, t. ex. das
Beste haben wir uns bis ~ aufgespart, b) till (in
i) det sista, t. ex. er behielt bis ~ sein klares
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free