- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2841

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zungenader ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

und fKt läppja på vinet, avsmaka vinet med
tungan. III. Ge-t, sa zungenformig.
Zungenllader, f -n anat. tungåder. z-ähnlich, a
tunglik[nande]. -anschwellung, f -en
tungansvällning. -anwuchs, m -es -e† läk.
Ancyiogios-sum tunghäfta. -arterie, f -n anat. tung|artär,
-pulsåder, z-artig, se z-ähnlich. -artikulation,
f -en tungartikulation. -bahnsteig, m -[e]s
-e jämt. tungplattform, -band, n -[e]s "■erf,
-bändchen, n anat. tungband. -hein, n -[e]s -e
anat. tungben. -beinmuskel, m -s -re, f -n anat.
tungbensmuskel. -belag, m -[e]s -e† läk.
tungbeläggning. -besichtigung, f -en m.
besiktning av tungan, -binde, f -n läk. tung|binda,
-bandage, -blatt, n -[e]s -er† 1. anat. tungblad.
2. bot. Ophfogiossnm vuigatum ormtunga, -blatter,
f -n blemma (blåsa) på tungan, z-blätt[e]rig,
a bot. tungbladig. -blümchen, n bot.
tungblomster, tunglik blomkrona, z-blütig, a bot.
tungblomstrig. -brand, m -[e]s veter.
tungbrand. z-brecherisch, a svår att uttala,
out-talbar, t. ex. ein ~es Wort. -bruch, m -[e]s -e†
läk. makroglossi, glossocele. -buchstabe, m
-re[s] -re fon. tungbokstav, -drescher, m 1.
pratmakare, skränfock. 2. rabulist, lagvrängare.
-drescherei, f -en 1. prat, munväder, skrävel.
2. lagvrängning, rabulisteri. -driise, f -n anat.
tungkörtel, -entzündung./-en läk.
tunginflammation, gloSSitiS. -fam, m bot. SooJopendrium
vulgare mjältbräken. z-faul, a trög att tala,
tystlåten, -fehler, m 1. fel i tungan el.
målföret. 2. felsägning, ’lapsus linguæ’. -feile, f
-n ⚙ gaffelfil. z-fertig, a tal|för, -trängd,
rapp i tungan, munvig, -fertigkeit, f O
tal|-förhet, -trängdhet, munvighet, -fisch, m, se
XBX2.</b> Scholle; jfr Zunge 10. z-förmig, a
tungfor-mig; bot. tunglik, -freiheit, f 1. se
Redefreiheit. 2. ridk. tungfrihet, -freund, se
Maul-f reund, -gedresch, n -es O prat, skrävel,
slad-der. -gefecht, n -[e]s -e ordstrid,
’munfäktning\ z-geläufig, a munvig, -geläufigkeit, /0
munvighet, -geschwiir, n -[e]s -e läk. böld
(bulnad) i tungan, tungböld. z-gewandt, se
z-geläujig. -gewandtheit, se -geläufigkeit.
-halter, tn -s - tandi. tunghållare. -haut, f,
-häutchen, n anat. a) tunghud; b) se -band.
-he-bung, fi -en fon. tunghöjning, -held, m -en -en
hjälte i ord, skrävlare, storskrytare, -hieb,
m -[e]s -e förtal, bakdanteri; utfall, snärt,
pik, giftigt (dräpande) ord. Ein ~ ist
gefährlicher als ein Lungenstich ordspr. ung.
tungan är ett farligare vapen än svärdet,
-instrument, n -[e]s -e mus. tunginstrument,
-keu-lenschwamm, m bot. ciavaria iiguia lilla
klubblika fingersvampen, -klammer, f -n läk.
tung-klammer. -kontakt, m -[e]s -e
tungkontakt. -kratzer, m -s - tungskrapare. -kraut, re,
-e -blått 2. -krebs, m -es läk. tungkräfta, -kunst,
/-ef se -fertigkeit. -kuß, m -kusses -küsse
kyss med tungan, z-lahm, a förlamad i
tungan, lidande av tunghäfta. -lähmung, f-en
läk. tungförlamning, glossoplegi. -laut, m
-[e]s -e fon. tungljud, lingval. -löffef, m läk.
tungspatel. z-Ios, a utan tunga, -lose, pl
zool. Aglossa tunglösa, -morchel, f bot. Geoglossum
tungmurkla, -muschel, f zool. Lingula.
-mus-kel, m -s -n, fi -n anat. tungmuskel. -nadel,
fi -n ⚙ tungnål på stickmaskin, -nerv, m -s o. -en
en anat. tungnerv. -orgel, f -n mus. tungorgel,
-pfeife, fmus. tung-, rör|pipa. -pilz, m sooi.
Fistulina bepatica OXtungSVamp. -probe, fi -»
tungprov av elektrisk ström. - -r, n fon.
tungspets-r. -ragout, n -s -s kök. ragu på tunga,
-reden, n -s tungomålstalande, glossolali.
»register, n -s mus. flöjtregister på orgel, -reiniger,
se -kratzer. -rücken, m anat. tungrygg.
-rük-kenlaut, m -[e]s -e fon. tungryggsljud.
-run-dung, fi -en ton. tungrundning. -schaber, se
-kratzer. -schau, f, se -besichtigung. -schiene,
f -n jämv. tungämne. -schlag, m -[e]s -e† 1.
se -stoß. 2. smackning; tungslag. 3. E-n
guten ~ haben F inte lida av tunghäfta, vara
talför (munvig); sie spricht mit doppeltem o,
F hon har en ovanligt rapp tunga.
-Schlund-kopfnerv, m -s o. -en -en anat. tungsvalgnerv.
-schmerz, m -es -en värk i tungan, -schnalz,
m -es -e smackning [med tungan], tungsmäil.
-schnitt, m -[e]s -e läk. snitt i tungan, -schwamm,
m, se -morchel. -spiel, n -[e]s -e mus.
tungpip-spel på orgei. -spitze, f -n tungspets, -stab, m
-[e]s -e† ⚙ skiljetunga mellan rör i skorsten,
-steig, se -bahnsteig. -stein, m -[e]s -e
fjälltegel, bäversvans piant taktegel, -stimme, f -n
mus. tungpipsregister i orgel. -Stoß, m -es -e†
mus. tungstöt. -sünde, f -re synd begången
med tungan, syndigt tal. z-tapfer, a 1. se
z-fertig. 2. stor i orden, -tatterich, m -[e]s F.
Den ~ haben prata alldeles för mycket, F
jämt ’hålla låda’. -Vorfall, m -[e]s -e† läk.
framfall av tungan. -Wärzchen, re, -warze, f
-n anat. tungpapill. -weiche, f -re jämv. växel
med tungämne. -werk, n -[e]s -e 1. se -spiel.
2. se Mundwerk, -wurm, m eooi. Linguatuia
tungmask. -wurst, fi -e† kök. tung|korv, -vurst,
-wurzel, f -n anat. tungrot. -ziegel, m, se -stein.
-Zischlaut, m -[e]s -e fon. tungväsljud.
-zungig, -züngig, a t sms. -tungad, t. ex. doppelt.
Zioeioj tvetungad; spitze med vass tunga,
spydig, sarkastisk.
Züngfein, re -s -, se Züngelchen.
zu‖nicht[e][’niq], adv om (till) intet, tillspillo.
~ machen förinta; slå sönder, ödelägga,
ruinera, fördärva, upphäva; komma på skam,
gäcka, t. ex. der Herr macht ~ der Heiden Rat;
e-n ~ schlagen slå ihjäl ngn, slå ngn
fördärvad; ~ sein vara ruinerad (tillspillogiven); ~
werden gå om intet, ’bli pannkaka’; gå under,
-nicken, I. intr [h] nicka åt, t. ex. e-m
freundlich II. tr tillnicka, t. ex. e-m Beifall (e-n
Gruß) oj. E-n kurzen Gruß nickte sie mir zu
hon hälsade mig med en liten nick,
zünsel|n, züns[e]le-té ge-t intr[h] sty., se flimmern.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2849.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free