- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2852

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zusammengehörigkeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Z-øehörigkeit, f O sam[man]hörighet. Der
Geist der ~ samhörighetsandan.
Z-gehörig-keitsgefühl, n -[e]« -e samhörighets-,
solidari-tets|kän8la. «geizen, tr snåla ihop, t. ex. ein
Vermögen oj. -geraten, intr [5] råka i delo,
bli osams, F ’ryka ihop’, -gesellen, I. tr
förena, hopföra, para ihop. II. refl. Sich oj
förena sig, sluta sig tillsammans (ihop),
«gesetzt, se -setzen. «gesetztbiütig, a bot. med
sammansatta blommor, korgblommig.
Z-gesetzt-heit, f O sammansatthet, sammansatt
beskaffenhet. -gießen, tr hälla (slå) tillsammans (i
samma kärl), blanda; sammangjuta, -greifen,
intr [å] gripa in i vartannat (varandra),
-grenzen, intr [å] gränsa intill varandra,
stöta ihop. Z-guß, m -gusses -giisse
sammangjutning. -haben, tr 1. ha (äga) tillsammans
(ihop, gemensamt). 2. ha fått ihop (på ett
ställe), -hacken, intr [å] F hålla ihop.
-haften, intr [å] hänga ihop; koherera. -haken, tr
häkta ihop. Z-halt, m -[e]s sammanhållning,
t. ex. Mangel an oj; överensstämmelse,
samstämmighet, enighet; stadighet, fasthet; fys.
kohesion, konsistens, «haltbar, a
samman-hållbar; fys. kompressibel. -halten,
I.tri.sammanhålla, hålla ihop (samman), t. ex. e-e
Brosche hielt die Spitzen zusammen, die
Truppen oj; fästa ihop, binda, t. ex. Leim hält gut
zusammen. Essen und Trinken hält Leib und
Seele zusammen mat och dryck håller kropp
och själ uppe (vid liv). 2. hålla (ha)
tillsammans (gemensamt) med ngn, t. ex. wir halten
die Zeitung zusammen. 3. hålla ihop, hålla
reda på, ta vara på, hushålla med, t. ex. sein
Geld oj. 4. hålla (ställa) mot varandra,
jämföra. II. intr [å] hålla ihop, t. ex. ein
Ehepaar muß oj. Z-halten, n -s ,
Z-haltung, f sammanhållning. -hämmern, tr hamra ihop.
-hamstern, tr samla (plocka) ihop isbt matraror
i kristid. Z-hang, m -[e]s -e† 1. sammanhang,
t. ex. den wirklichen ~ erfahren; samband,
t. ex. etw. in ~ mit etw. bringen. Ursächlicher
~ kausalitetssammanhang; ~ des Satzes gram.
satssammanhang; im ~ mit etw. stehen stå i
samband med ngt; ein Wort außer dem 01
nehmen el. rücken ta ett ord ur dess
sammanhang; sind Sie im ojet följer ni med? har
ni sammanhanget klart för er? F är ni med
på galoppen? 2. oavbruten följd,
kontinuitet. 3. fys. kohesion, -hangen, intr [å] 1;
sammanhänga, hänga ihop (tillsammans), t. ex.
ich will wissen, wie die Sache -hängt. Das hängt
zusammen wie die Kletten det hänger (av. F de
hänga) ihop som ler och långhalm. 2. fys.
koherera. Z-hangen, n -s , se Z-hang. -hängen, I.
tr 1. hänga tillsammans (ihop, sida vid sida,
på samma ställe), t. ex. Bilder oj. 2. bildl.
sätta i samband med. II. intr [å], se -hangen.
-hangend, -hängend, a sammanhängande, t. ex.
öje Sätze; kontinuerlig; systematisk.
Z-hangs|-kraft, f fy», kohesionskraft. -hangslos, a utan
sammanhang, osammanhängande.
Z-hangs-losigkeit, f O brist på sammanhang;
diskontin nitet; inkoherens. -harken, tr kratta
(räfsa) ihop. -hauen, tr 1. hugga ned (i stycken),
hugga sönder och samman; förgöra,
nedsabla, t. ex. ein Heer gänzlich oj. 2. f mörbulta,
genomprygla. 3. hacka sönder ooh blanda ihop.
-häufen, tr sammanhopa, hopa tillsammans
(på samma ställe), lägga i hög. Z-häufen, n
-s 0, Z-häufung, f -en samman|hopande,
-hopning; ackumulation, -heften, tr häfta ihop,
sammanhäfta, -heilen, I. intr [s] om sår läkas
ihop, gro ihop. II. tr läka ihop, få att läkas.
Z-heilen, » -s , Z-heilung, f -en hopläkning,
-heiraten, tr. -geheiratete Kinder
sammanbragta barn. -hetzen, tr hetsa ihop (på
varandra), t. ex. er findet sein Vergnügen darin,
die Leute -zuhetzen. -hocken, se -sitzen. -holen,
tr hämta ihop (tillsammans), samla ihop.
-jagen, tr jaga (driva, fösa) ihop. Z-jagen,
n -s samman|drivning, -fösning. -jochen,
tr oka ihop, spänna under samma ok,
sammanpara, -kauern, refl. Sich ~ huka sig
ned, krypa (kura) ihop. -gekauert sitzen sitta
hopkrupen, -kaufen, tr köpa ihop, köpa upp,
hopsamla, samla på en hand genom köp.
Z-kaufen, n -s upp-, hop|köpande; »v. köp en
gros, -kehren, tr sopa ihop, sopa upp.
-keilen, tr 1. kila ihop. 2. f, so -hauend 2.
Z-kei-lung, f -en hop-, samman|kilning. -ketten, tr
hop-, samman|kedja, samman-, hop|länka.
Z-ketten, n -s , Z-kettung, f -en
sammankedjande, -länkande, -länkning, -kitten, tr kitta
ihop, sammankitta, t. ex. Steine mit Mörtel
o». Z-kitten, n -s 0, Z-kittung, f -en hop-,
sam-man|kittning. -klammern, tr klamra ihop,
fästa [ihop] med krampor. Z-klang, m -[e]s -e†
samklang, harmoni, -klappbar, a hopfällbar,
-klappen, I. tr fälla ihop (igen), t. ex. e-n
Klappstuhl, ein Taschenmesser oj; slå ihop
(igen), 1. ex. seine Bücher oj. II. intr [s] 1.
smälla (slå) tillsammans (ihop), t. ex. seine
Zähne klappten zusammen. Der Kapitän
klappte mit den Hacken zusammen kaptenen
slog ihop klackarna. 2. bildl. falla ihop, bli
nedbruten. Vor Schreck ~ sjunka ihop av
förskräckelse; er ist recht -geklappt f han
har fallit av betydligt. 3. stämmà överens,
stämma, gå ihop. Die Teile müssen oj
delarna få lov att passa in [i varandra]. — jfr
klappen T. 3. Z-klappen, n -s hop-,
samman|-fällning. Sessel (Stuhl) zum ~ fällstol.
-klauben, I. tr mödosamt hopleta (hopplocka);
bringa till stånd; knåpa ihop. Die Scherben
~ sätta ihop skärvorna. II. refl. Sich wieder
~ f repa sig, bli bättre, -kleben, I. intr [å]
hänga ihop, klibba Tid. II. tr klistra
(limma) ihop, t. ex. Papier zu Pappe oj. Z-kleben,
n-s 0,
Z-klebung, f -e»hopklibbning,samman-klistring. -klecksen, tr f klottra (kludda, f
smörja) ihop. -kleistern, tr klistra ihop, sam-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2860.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free