- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
xi

(1965) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uttal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uttal



Uttalet anges genom accenttecken i själva uppslagsordet eller med
ljudskrift inom klammer efter uppslagsordet.

Accenttecknet, som används endast i två- eller flerstaviga ord, anger dels och
i första hand var huvudtrycket i ordet ligger och dels om den betonade stavelsens
vokal är lång eller kort. Är vokalen lång, står accenttecknet omedelbart efter den
eller de bokstäver, som betecknar vokalen eller diftongen: Dä’mon, Jahrze’hnt,
durchtrie’ben, mißbrau’chen, kreu’zbra’v.
När den betonade stavelsens vokal
är kort, står accenttecknet efter den eller de bokstäver, som betecknar det första
konsonantljudet efter vokalen: Insek’t, Tech’nik, Dreigrosch’enoper,
stock’fin’ster.
Huvudtrycket kan även anges genom accenttecken efter en divis
(bindestreck), som ersätter en stavelse: durchfahren .. A [-’–] .. B [–’-]. Om
betoningsaccentens användning för att markera lös och fast sammansättning vid verb
sammansatta med vissa partiklar se Anvisningar för begagnandet sid. X.

Ljudskrift används vid behov för främmande ord och enstaviga ord:
Embonpoint [a̅bɔ̅pŏɛ̃’], Jod [jo:t]. Den inskränks — särskilt vid längre ord — till den del
av ordet, där den har ansetts behövlig, varvid resten oftast ersätts med divis eller
diviser: Apanage [-a:’ʒə], Barsch [-a:-], Kaka’o [äv. -kao’] (med diftongiskt
uttal). För ljudskriftstecknens betydelse se Ljudskriftstecken sid. XII.

Uttal anges i princip endast för enkla ord, vanligen inte för sammansättningar
och avledningar. I stort sett har endast sådana ord uttalsbetecknats (med hjälp av
accent eller ljudskrift), som inte följer vanliga tyska uttalsregler, såsom dessa
redovisas i t. ex. skolgrammatikor. Dock har i viss utsträckning även sådana fall beaktats
där uttalet — ehuru regelbundet — avviker från det motsvarande svenska ordets:
Giraffe [g-], justieren [jus-], neutral [nɔø-], Talent [-ɛn’t], Sa’phir, Brosch’e
(i vilket accentens placering efter konsonanterna alltså anger kort vokal).

I ett stycke bestående av flera uppslagsord, för vilka samma uttal gäller, utsätts
uttalsbeteckning vanligen endast vid det första ordet: instruieren [-st-] ..
Instruktion .. instruktiv (alla orden har uttalet [st]).

Exempel på ordtyper, i vilka uttalsbeteckning i allmänhet har ansetts kunna
undvaras, då uttalet följer de vanliga reglerna eller motsvarande svenska ord
har likartat uttal:

ach, Tante, hart, Tisch, lassen, Rost med kort vokal framför konsonantgrupp,
samt Haß med kort vokal framför ß i slutljud (jfr med uttalsbeteckning eller
accent, som anger vokalkvantitet: nach [-a:-], Mond [-o:-], Art [a:-], Ni’sche,
Trost
[-o:-], Maß [-a:-])

Straße, grüßen med lång vokal före ß, då ß följs av vokal

Phrase, Telegraph med uttalet av ph som [f]

Quartier, bequem med uttalet av qu som [kv]

spät, Stein med uttalet [ʃp-] resp. [ʃt-] (jfr med uttalsbeteckning: spasmisch
[sp-], Stratosphäre [st-])

konkav, Motiv med [-f], som i böjda former framför vokal uttalas [-v-] (jfr med
uttalsbeteckning: konvex [-v-], motivieren [-v-])

Brauerei, Plauderei med uttalet [-ae’]

Doktor -en, Professor -en med uttalet [-ɔr], pl. [-o:’rən]

Harmonie -n, Idee -n med uttalet [-i:’], pl. [-i:’ən] resp. [-e:’], pl. [-e:’ən]

Glorie, Lilie med uttalet [-ĭə] (jfr med uttalsbeteckning: Prärie [-i:’] -n [-i:’ən])

Belgier, Skandinavier med uttalet [-ĭər] (jfr med uttalsbeteckning: Offizier
[-i:’r], Schlappier [-pĭe:’])

marschieren, rasieren med uttalet [-i:’rən]

Nation, Option med uttalet [-tsĭo:’n]

Sammansättningar med un- har betoningen på första stavelsen, t. ex. unabhängig;
där betoningen kan växla, har detta angetts sålunda: unabänderlich [äv. –-’–]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1965/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free