Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Härte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hörte
hasten
ställning; mit -er Stimme med sträng
röst; —e Strahlen genomträngande
strålar; —e Tonart dur [tonart]; ein —er
Verlust en svår förlust; —e Währung
hårdvaluta; ~ sein äv. vara [-[hård]-barkad;-] {+[hård]-
barkad;+} ~ im Nehmen sein tåla slag äv.
bildl.; e-n — anfahren fara häftigt ut
mot ngn- es wird ihn — ankommen det
blir svårt för honom; man ging äußerst
— vor äv. man gick mycket rigoröst till
väga; ~ steuerbord dikt styrbord; ~ am
Wege mycket nära vägen
Hörte -/i f hårdhet; bildl. äv. stränghet
härten sv.tr härda metaller o. d.
Härteparagraph -en -en m ’
stränghetspara-graf som medger lättnad el. jämkning
vid förmildrande omständigheter
Härtest ufe -n f hårdhetsgrad
Hartfaserplatte -n f träfiberplatta,
masonitskiva; —n äv. masonit Hartgeld
-[e]s O n koll. [klingande] mynt
hartgesotten a hårdkokt äv. bildl.
hartherzig a hårdhjärtad, kallhamrad
Hartherzigkeit O f hårdhjärtenhet
Hartholz -es -er† n hårt virke
harthörig a lomhörd hartköpfig a 1
tjockskallig, enfaldig 2 tjurskallig, envis
Hartköpfig kei t Of 1 tjockskallighet,
svårighet att fatta 2 tjurskallighet,
envishet hartleibig a [med] trög måge;
bildl. trög Hartleibigkeit O f hård
(trög) måge, förstoppning här 11 ich a
något (en smula) hård hartmäulig a
hård|munt, -mynt Hartmond -[e]s -e m
torsmånad, januari hartnäckig a
hårdnackad, envis Hartnäckigkeit O f
hårdnackenhet, envishet Hartriegel
-s- m kornell hart rindig a hårdbarkad,
med hård kant (skorpa)
Hartschier [-i:’r] -s -e m livdrabant
Hartspiritus -Om torrsprit Härtung
-s -e m torsmånad, januari Härtung
-en f härdning Hartwerden -s Ö n
hårdnande, stelnande Hartwurst -e† f
[starkt] rökt korv
Harz [-a:-] -es -e n harts, kåda harzen
sv I tr hartsa II itr (h) 1 samla kåda
2 avsöndra kåda
Harzer I -s - m 1 harzbo 2 ett slags
skummjölksost II oböfL a från (i)
Harz; ~ Roller ett slags kanariefågel
Harzholz -es O n törved, töre harzig a
kådig, kådaktig
Hasard -s O n hasard Hasardeur
[-ø:’r] -s -e m hasardspelare; er ist ein
— äv. han sätter allt [ing] på spel
hasar-dieren sv. itr (h) spela ett vågsamt
(högt) spel Haschee [-e:’] -s -s n kok.
haché, hachi[s]
haschen sv I tr gripa, fånga, ta fatt, F
hugga; snappa efter II itr (h), nach
etw. — försöka få tag i ngt, snappa efter
ngt; bildl. fika (jaga) efter ngt, fiska
efter ngt III rpr, sich — leka tafatt
Haschen, ~ spielen leka tafatt
Häs|chen -s - n 1 liten hare, har|unge,
-palt 2 smekord, mein — min lilla gris
Häscher -s - m byling; spårhund bildl.
Hascher I -s -n n sty. liten stackare
haschieren sv. tr kok. hacka [i små bitar]
Haschi’sch [el. haj’-] -Ön haschisch
Hase -n -n m hare; bildl. äv. ynkrygg,
kruka; da liegt der — im Pfeffer det är
[just] knuten; wissen (sehen), wie der —
läuft veta besked (få se hur det går);
niemand weiß, wie der — läuft ingen vet
var haren har sin gång; er ist kein
heuriger — han är inte någon duvunge
(gröngöling), han är inte född i går;
falscher — kok. köttfärs maträtt,
köttgrotta; mein Name ist — [, ich weiß von
nichts] jag har inte en aning [om det
(saken)]; jfr Häschen
Hasel -n f hassel; in die —n gehen
dial. gå till flickan -huhn -[e]s -er† n
järpe -kätzchen -s - n hasselhänge
-nuß -niisse f hasselnöt
Hasenbalg -[e]s -e† m harskinn
Hasenbrot -[e]s -e n ung. matsäcksrest
Hasenfuß -es -e† m 1 hartass 2 feg
stackare, kruka, hare hasenfüßig a
harhjärtad Hasenklein -s O n ragu på
hare Hasenpanier, das — ergreifen ta
till harvärjan Hasenpfeffer -s O m
ragu på hare hasenrein a jakt.: om
hund harren Hasenscharte -n f
har-läpp; harmynthet; e-e ~ haben ha
har-läpp, vara harmynt Häsin -nen f
har-hona
Haspe -n f dörr-, fönster|hake i gångjärn
Haspel -n f (-s - m) 1 [garn]vinda,
has-pel, härvel 2 vinsch 3 vändkors haspeln
sv. tr i vinda (hissa) upp 2 haspla,
härvla Haspen -s - m = Haspe
Haß Hasses O m hat; ~ gegen e-n hegen
hysa (bära) hat till (mot) ngn hassen
sv. tr hata, avsky; e-n bis auf (in) den
Tod hassen hata ngn dödligt
hassens-wert a hassenswürdig a förhatlig,
värd att hatas Hasser -s - m [hätsk]
fiende, hatare haß|erfüll t a fylld av
hat, hatfull, hatisk
häßlich a ful, missprydande; obehaglig,
motbjudande, vidrig; stygg, elak; er
wurde von e-m —en Husten gequält
han plågades av en besvärlig hosta;
e-m seine —e Seite zeigen visa sig från
sin sämsta sida för ngn; ~ wie die
Nacht ful som synden; ~ zu e-m (gegen
e-n) sein vara ovänlig (stygg) mot ngn;
~[er] machen äv. förfula Häßlichkeit
O f fulhet
Hast O f hast, brådska
hast se haben haste F = hast du
hasten sv I itr (h, uttr. ortsförändring s)
hasta, ila, skynda [sig] II rfl skynda
12—646 346. Tysk-svensk ordbok
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
