Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schicken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schicken
schienen
schick|en sv (jfr geschickt) I tr i skicka,
sända; e-m etw. auf den Hals ~ skaffa
ngn ngt på halsen; e-n in den April ~
narra ngn april; e-n zum Kuckuck
(Teufel) ~ be ngn dra åt skogen
(fanders) 2 es daß . . foga (ordna) det
så att. . ; der Zufall -te es, daß . .
slumpen gjorde (ville) att. .
II itr (h), nach e-m ~ skicka efter
ngn; zum Arzt ~ skicka [bud] efter
doktorn
III rfl 1 passa (lämpa) sig; es -t sich
nicht für Sie äv. det anstår Er inte
2 sich in etw. ack. ~ finna (foga) sig
i ngt, finna sig tillrätta med (i) ngt
schicklich a passande, lämplig; ein ~es
Betragen ett korrekt (oklanderligt)
uppträdande Schicklichkeit O f dekorum,
god ton, vad som anstår sig; die ~ äv.
det passande, lämpligheten
Schicksal -[e]s -e n öde, ibl.
bestämmelse, lott schicksalhaft a ödes-; ibl.
ödesdiger; friare äv. avgörande [-schick-sal[s]ergeben-] {+schick-
sal[s]ergeben+} a som fogar sig i sitt
öde, undergiven sitt öde
Schicksalsfrage -n, e-e ~ der Menschheit en fråga
om mänsklighetens framtid [a öde]
Schicksalsfügung O, die ~ ödets
skickelse Schicksalsglaubje[n] -ens O
m tro på ödet, fatalism
Schicksalsgöttin -nen f ödesgudinna
Schick-salsschlag -[e]s -e†, der ~ ödets slag
schicksalsschwer a ödesdiger
Schick-salsstunde -n f ödestimma
schicksalsverbunden a ödesbunden
Schickse -n f F neds. fruntimmer
Schickung O f skickelse, öde
Schiebel büh ne -n f travers; järnv.
skjutbord -dcch -[e]s -er† n skjutbart
tak; bil. soltak -deckel -s - m skjutlock
-fenster -s - n skjutfönster. — Jfr
Schub-
schieben schob, schöbe, geschoben I tr
1 skjuta, ibl. flytta, maka; e-e ruhige
Kugel ~ F ta (ha) det lugnt; er muß
immer geschoben werden F man måste
alltid ge honom (han måste alltid ha
sig) en knuff; etw. auf e-n (e-m etw.
in die Schuhe F) ~ ge ngn skulden för
ngt; die Schuld auf e-n ~ skjuta
skulden på ngn; etw. auf die lange
Bank ~ F uppskjuta (dra ut på) ngt
1 det oändliga; etw. in den Mund ~
stoppa ngt i munnen 2 Kegel ~ slå
(spela) käglor 3 Wache ~ [[militär]] ha [-vakt[-tjänst]-] {+vakt[-
tjänst]+} II itr (h) jobba göra tvetydiga
affärer III rfl 1 das Hemd hat sich in die
Höhe geschoben skjortan har åkt upp
2 F flytta (röra) sig [långsamt] framåt
Schieber -s - m 1 skjutbar del i allm.;
regel; skjutlucka; spjäll; ® slid 2
på-petare för barn; brödspade 3 F
svarta-börshaj, jobbare, gulasch Schiebetür
-en f skjutdörr Schiebewand -e† f
skjutbar vägg, skjutvägg. — Jfr
Schub-Schiebung -en f jobberi; bedrägeri,
ibl. fuffens, fusk, [rent] skoj; ~en äv.
svartabörsaffärer
schied se scheiden schiedlich adv, sie
haben sich ~ und friedlich geeinigt de har
enats i allsköns sämja
Schiedsgericht -[e]s -e n skiljedomstol
-gerichtsbarkeit O f
skiljedomsjurisdiktion -hof -[e]s -e† m skiljedomstol
-mann -[e]s -er† m skilje|man, -domare
-richter -s - m 1 jur. skilj e| domare,
-man 2 sport. domare -spruch - [e]s -e† m
skiljedom -verfahren -s - n
skiljedomsförfarande
schief a sned, sluttande, lutande; skev;
bildl. äv. oriktig, fel[aktig]; ein ~es
Gesicht machen grina illa, se sur ut;
in e-r ~en Lage sein sitta illa till; das
wirft ein ~es Licht auf ihn det ställer
honom i en falsk dager; etw. ~
anfangen börja i (från) galen ända med
ngt; e-n ~ ansehen se snett på ngn; ~
geladen haben F vara sned (påstruken)
berusad; du siehst die Sache ~ du har en
oriktig (felaktig) syn på saken
Schiefblatt -[e]s O n begonia Schiefe O f
snedhet, lutning; skevhet
Schiefer -s - m skiffer Schieferdach
-[e]s -er† n skiffertak Schieferdecker
-s - m taktäckare schief [e] rig a
skiffrig; skivrig Schieferstift -[e]s -e
m griffel Schiefertafel -n f
griffel-tavla
schiefgehen st. itr (s) gå på tok (galet);
es ging unweigerlich schief det gick
(barkade) käpprätt åt skogen; das wäre
beinahe schiefgegangen friare äv. det
var nära ögat; es wird schon skämts,
det går nog bra!, det ordnar sig nog 1
schiefgewickelt a F, da bist du ~ det
har du fått om bakfoten schieflachen
sv. rfl skratta sig fördärvad
schieflaufen st I tr, sich dat. die Absätze ~
a) gå snett på klackarna b) bildl.
springa benen av sig för ngt II itr (s)
gå på tok (galet), misslyckas
schiefliegen st. itr (h) F ha fel uppfattning
schief nehmen st. tr, etw. ~ ta ngt
illa upp, bli stött över (för) ngt
schief rig a skiffrig; skivrig
schieftreten st. tr, die Schuhe
(Absätze) ~ gå snett på skorna (klackarna)
schiefwink[e]lig a snedvinklig
sch i el! en sv. itr (h) skela, vinda; snegla;
das Kind -te nach der Schokolade barnet
tittade långt efter chokladen
schien se scheinen
Schienbein -[e]s -e n skenben Schiene
-n f 1 skena, räl[s]; aus den ~n springen
hoppa av spåret 2 läk. spjäla 3
vinkellinjal schienen sv. tr läk. spjäla
624
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
