Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anvisningar för begagnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anvisningar för begagnandet
Vid urvalet av tyska sammansättningar har den principen följts, att
i första hand vanliga och viktigare och ofta ur översättningssynpunkt
mindre självklara sådana har medtagits. I enstaka fall har en självklar
(egentlig) betydelse utelämnats, och översättningen begränsats till en
speciell betydelse. För dylika ej medtagna sammansättningar och
betydelser bör man sålunda söka under resp. sammansättningsleder eller
jämföra med andra i sammanhanget redovisade sammansättningar.
Avledningar på t. ex. -heit, -keit, -ung (motsvarande svenskans -het,
-ende, -ande, -[n]ing) har medtagits särskilt då de har en självständig,
konkret betydelse. I vissa fall har för ytterligare översättningar hänvisats
till ifrågavarande grundord, som behandlas fullständigare.
Substantiverade infinitiver och diminutivformer har principiellt
uppförts som egna uppslagsord endast då de har någon självständig eller
speciell betydelse, vanligare diminutivformer dessutom, då deras
bildningssätt i högre grad avviker från det regelbundna (dvs. med -chen eller
-lein jämte i regel omljud av den betonade stamstavelsen).
Perfektparticip med självständig eller speciell (adjektivisk) betydelse
har i stor utsträckning upptagits som egna uppslagsord på sin alfabetiska
plats, t. ex. gehalten a, ~ sein vara förpliktad. Då så icke är fallet, bör
man söka under verbets grundform (infinitiv) eller i fråga om
sammansättningar på resp. sammansättningsleder.
Ett urval av de vanligaste — i första hand geografiska — egennamnen
har medtagits; särskilt har uppmärksammats sådana fall, då det tyska
ordet och det motsvarande svenska ej överensstämmer till formen, t. ex.
Deutschland -s O n Tyskland. Bestämda artikeln utsätts vid de tyska
namn, som ensamma (utan bestämning) har artikel: Türkei O, die ~
Turkiet. Namn, som består av två ord, bör i regel sökas under det första
ordet (das Tote Meer alltså under tot). Stavningen av de svenska namnen
följer principiellt den i Nordisk skolatlas använda.
De tyska uppslagsorden har uppförts i strängt alfabetisk ordning.
Vad som står inom [ ] räknas med vid inplaceringen i alfabetsföljden
(Acker[s]mann följer sålunda efter ackern). I tyskan sammanförs a och
ä, o och ö, u och ü (äffen följs sålunda av affenartig). Bokstavstecknet
ß jämställs beträffande den alfabetiska ordningen med ss. Bokstaven v
skils i tyskan alltid från och går i den alfabetiska ordningen före w.
Sammansättningar och förkortningar återfinns på sin alfabetiska plats.
Då två på varandra följande uppslagsord är likbetydande, har de i regel
sammanförts och fått gemensam översättning: Membran -en f
Membrane -n f membran. Flerordsuppslag inplaceras i strikt alfabetsföljd,
sålunda t. ex. Hab und Gut efter habsüchtig (med hänvisning från Hab).
Sammansatta ord, som endast vid avstavning skrivs med tre lika
konsonanter i följd, uppförs med två konsonanter på sin alfabetiska plats,
t. ex. Brennessel efter Brennerei. Vid sammansättningsräckor har
efterleden dock ofta medtagits, t. ex. -nessel (efter Brenn| .. -holz) med
hänvisning till Brennessel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:49:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/desv1965s/0006.html
