Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yngste rabblade upp en lång‘bordsbön, och så fort
ett läspande: ”Amen i Jesu namn” förtonat, bjöd
lakejen Larsson omkring fatet med den salta, stekta
fisken.
”Det blir en beklaglig perte för Hedvig att mista
ditt sällskap, bäste Calle”, sade värdinnan med sin
behagliga rös.t, ”och hur skall det månne gå med den
agreabla fransyskan?”
Karl såg skälmskt på Hedvig, som envist stirrade
ned på tallriken.
”Jag har rekommenderat en mentor i mitt ställe”,
sade han, ”och Hedvig tyckes ej obenägen att
acceptera ombytet. Det är den nye pastorn vid artilleriet,
Fabricius.”
”Är han gift?”
”Nej, godaste Maja-Stina. Skulle det varit
nödigt?”
”Å nej, men — är det passande ...”
”Hur kan du vara så konventionell, så
trång-tänkt”, utbrast Hedvig med blixtrande ögon. ”Tvi,
att kvinnan alltjämt skall hållas i bur, och
behandlas som en kanin utan röstförmåga. Är icke vi av
naturen danade av samma stoff som mannen, och
ha icke också vi viljefrihet — nej, jag vet fuller, vi
ha det icke, men det vore vår rätt att...”
”Men så tig då stilla, Hedvig”, varnade
Maja-Stina strängt, ”din obändiga emancipationsvurm
låter sig beständigt förnimma på ett för en ung
jungfru högst malheureust vis. Och jag tror måhända
du kunde få gagn av ett kristligt ris, om den
föreslagna preceptorn rätt håndhaver det.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
