Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suckande sinne. Min dag skall för visso fyllas av
tomheten efter dig.”
”Men om herdinnan i Norden finner en herde sig
värdig!”
Hedvig skakade häftigt på huvudet.
”Bäste Karl!” Hon vände sig helt emot honom
och såg honom djupt in i ögonen, medan rösten
sänktes, så att fru Kristina, vilken satt vid det runda
bordet framför soffan med sin patience, ej skulle
kunna uppfatta de lidelsefulla orden: ”Jag läser
törhända ej rätt dina penséer, men se du in i mitt
innersta. Intet skall vara dig fördolt. Jag
confes-serar, att jag stundom förtärs av den låga inom mig,
som alltfort bär kärlekens namn och våndas jag så
av dess gruvliga hetta, att jag ville anropa himmel
och jord om förbarmande. Men jag vet, att intet
levande mäktar hugsvala mig eller ställa min
längtan till freds. Det är dödens terribla puissance att
låta souveniren blomma upp på förlustens grav.”
Klingenberg böjde sig djupt över hennes hand
och kysste den till tack för en ärlighet, vilken
kanske varit grymmast mot henne själv.
Några minuter senare hade han lämnat rummet
och nästa dag även staden, timmen innan överste
Lagercrantz med en trupp och några kanoner
arrivera-de till tullen för att häjda den flera tusen man
starka dalkarlshären och med goda ord söka hindra
den att bryta skövlande och ödeläggande in i staden.
Han hade icke fått någon fullmakt att använda
vapen, den bålde översten, och de goda orden ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
