Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stoft skulle de snart sjunka till marken och trampas
under fotterna.
Hennes hjärta bultade och värkte, som skulle det
sprängas. För henne var det levande, lidande,
glödande väsen, vilka tillintetgjordes. Hon hade givit
ett stycke av sin själ åt även det fattigaste, minsta
av dessa härjade blad. Och med ens förnam hon
det, som vore hon själv slungad in i eldhavet.
Trappan, vilken hon satt på, blev till en gungande
planka. Hon famlade med händerna efter stöd, men
grep endast tomma luften. Med ett stönande, brutet
ångestmummel prässade hon huvudet mot väggen,
och sekunden därefter hade hon mist medvetandet.
Den gamla, sjuka fru Kristina lade smekande sin
hand på hennes huvud.
”Du, min skapare, hon är död”, ropade en fet
torgmadam.
”Nej nej, inte död”, svarade fru Nordenflycht,
”olyckan dödar inte. Det vore för barmhärtigt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
