Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkt, att en och annan däckman, af djerfvare
natur, kan få åtminstone nedgå i matsalongen, och
der ”hastigt och lustigt” få sig en bit och gå
upp igen. Men de qvinnor, som tillhöra folket,
hafva verkligen svårt. Huru de lefva der framme
på däck har mången gång förundrat historieskrifvaren.
Det anses icke rätt anständigt, att de föra
mat med sig, eller föda sig sjelfva. Och af den
allmänna stora kosten, som ångbåtsköket tillagar,
få de gerna intet, då de sjelfva icke hafva bättre än
däckplats. Kanske händer att äfven bland dessa
qvinnor någon djerfvare fins, som går ned i
troglodytismens adyt och får sig en godbit, hvarmed
hon sedan uppträder i friska luften. Men det
hålles icke för modest gjordt af henne. En
välgörande historia är det nu med kaffet, som icke
är mat, men bra godt likväl kl. 4 à 5. Det kommer
sjelf upp ifrån adyten, langadt på däck af
jungfrur, som, ifall de icke äro alltför snäsiga,
låta tala vid sig, så att äfven en stackars
däckmenniska kan få en kopp. Sara passade på och
fick sig verkligen en: hon såg också så väl och
snygg ut, att, hucklet oberäknadt, kaffebärerskorna
gerna ville hafva räknat henne till herrskap.
Obegripligt förekom sannerligen, att icke hon,
hvars börs med silfvermynt man flere gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
