- Project Runeberg -  Det går an /
95

(1838) [MARC] [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sara Videbeck drog af sig sina handskar, emedan
hon kände sig svettig om fingrarne. Hon vecklade
ihop dem och stoppade innanför kapotten.

Derpå började hon vifta med de begge hvita,
knubbiga, genom sina gropar skalkaktiga händerna
upp och ned i luften, för att svala dem.

Efter en stund sade Albert mildt, men
underligt, liksom han uppvaknade ur någonting: säg
mig, bästa, goda Sara! händer det dig aldrig om
nätterna, att du drömmer?

Jojo, hvad det händer.

Men det är väl mycket länge sedan? du har
kanske aldrig drömt alltsedan du var ett litet barn?

Jag? — jag drömde i Arboga i natt.

Ah! — nå, det kan jag icke få veta?

Sara höll stilla med sina händer; hon lät dem
ligga nere i knäet, och de sågo der ut liksom
sammanknäppta. Min dröm kan jag icke tala
om, sade hon med låg röst; men det var en
ganska vacker dröm.

Albert inföll: jag för min del drömde icke
sedan jag somnat i natt, men väl förut.

Åh — det kan jag aldrig tro? Fast, afbröt
hon sig sjelf, hvar och en drömmer på sitt eget
vis — och det är väl ock det bästa.

Sergeanten tog en af hennes händer. När du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 21:05:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/detgaran1/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free