Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillräckligt, att hon pratat obegripligheter. Hon
drog sin hand tillbaka ur hans.
Så kan man drömma (sade hon, som det
tycktes, mest till sig sjelf), och när man vaknar,
är det allt på ett annat sätt. Derföre är det bäst,
att hvar och en lefver fri för sig sjelf, på sitt vis,
och icke bråkar sönder’et för en annan. Man kan
vara goda vänner ändå, och det är bäst så. Det
är allraljufvast, när det är bra, och man icke
gör sin nästa förtret.
Albert runkade på hufvudet. ”Hon talar ur
sin dröm,” tänkte han. Emellertid fortfor hon:
Och Gud vet väl bäst, huru han vill ha
menniskorna, men icke begriper jag’et. Det är
ändå bäst, att man lefver som Gud har skapt’en.
Dessa breda ord föllo sig i sergeantens öron
så löjliga, att han var på vägen att gifva till ett
gapskratt. Men af vördnad för uttrycket i flickans
ansigte, som såg ganska tankfullt ut, höll han sig
tillbaka, och försökte inkomma i hennes egna
tankegångar.
En upplysning måste Sara Videbeck gifva mig,
inföll han. Din mor har fört ett olyckligt lif med
din far, det hörde jag af dina berättelser i går;
men tro icke derföre, att allt ondt kommer ifrån
karlarne —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
