Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en himmelskt vacker Juli-afton. Någon omständlighet
måste tillåtas historien på sina ställen.
Ursäktas skall och bör derföre, att hvad som
följer berättas.
Sedan de vid inresan nått torget, körde de
icke rakt fram ned åt Marieholms-bron till, utan
veko af en liten gata åt höger, som icke slutar
förr än i sjelfva Wenern. Ungefär midt på denna
gata låg huset, som vanligen emottog trötta
resande.
De stego ur här, besörjde om sakernas
inbärande, och allt gick bra. Men sedermera föreslog
Albert, att medan qvällen ännu var så ljus och
vacker, göra en lustvandring i staden.
Sara hade på de sista dagarne blifvit tystare;
icke just högtidlig — det ordet passar ej — men
mera högstämd; och hon språkade icke så ofta om
skråets affärer. Utom denna förändring märktes
hos henne ingen annan, än den, att hennes
vanliga skalkaktighet i blicken utbytts emot en viss
himmelsk vänlighet och tillgänglighet för nästan
allt hvad Albert ville.
Utan att säga ett ord emot, lät hon honom
taga sig under armen, och hon följde honom dit
han ämnade föra henne. Han hade ingen plan
med sin promenad. Således föll det sig naturligast
och af sig sjelf, att de gingo bort öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
