Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbjuda tagelringar, svarta, hvita, gröna, röda, med
namn och minnesord konstigt inlindade. De ville
att jungfrurna skulle köpa, men jungfrurna voro
barska och prutade. Henne, med chaira hucklet, hörde
sergeanten icke just pruta, men han såg henne med
mycken noggrannhet välja ibland tagelringarne och
slutligen fästa sig vid en slät, svart och hvit, utan
all inskrift. Dalkullan sade sitt pris, 6 skilling. Det
chaira hufvudet nickade bifall, hvarpå en liten börs
— en pung, stickad af grönt silke — upptogs ur
kapotten, och ett silfvermynt visade sig inne i
handen, liggande helt nätt ofvanpå handsken, couleur de
lilas. Silfvermyntet var af Sveriges minsta sort, 12
skilling. »Kan du gifva mig tillbakars 6 skilling på
denna härne?» sade en angenäm röst, med en
vestgötabrytning af det vackrare slaget, och en liten
skorrning på r. »Sex skilling i löst?» inföll dalkullan, »ack,
söta jungfru, det har jag visst inte, men köp så gerna
två ringar af mig, så går det jemt till 12 skilling.
Köp! köp!»
Ne-nej men! hördes ifrån det nätta hufvudet.
Sergeanten, som stod bakom och blott såg nacken,
hade ej annat märke på att svaret kom ifrån henne,
än att hufvudet litet böjdes framåt.
Sergeanten steg nu muntert fram och sade:
»Tillåt, mamsell Vid— (han hejdade sig) — tillåt,
hm, att jag köper de der två tagelringarne af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
