Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eget finger, äfven i sjön. Dervid spottade han på
salutkanonen, som låg här nära vid. Så spatserade
han ett slag öfver däcket fram till aktern, och när
han åter nalkades fördäcket, ville det sig, att han
kom midt emot den chaira okända, som stod och
såg på machineriets rörelse.
»Ser du,» sade han och höll fram sina händer,
»jag har också kastat min ring i sjön. Det var det
bästa vi kunde göra.»
Först ett skarpt mätande ifrån topp till tå, straxt
derefter likväl ett knappt märkbart, men ganska godt
leende, en fint sprittande mine, som genast försvann,
utgjorde hennes svar. »Är ringen i sjön? åh då!»
tillade hon.
»Jag hoppas en gädda har redan slukat honom,»
sade sergeanten.
»Min tog en stor aborre.»
»När nu» — återtog sergeanten och böjde
hufvudet — »gäddan slukar aborren, som jag hoppas
snart sker, så komma ändock de begge ringarne att
ligga — under samma — hjerta!» Det sista
uthviskades med en öm dragning på orden, men som
alldeles misslyckades för sergeanten. Flickan vände sig
tvert bort utan att svara, och blandade sig med de
öfriga jungfrurna.
»Prosit junker!» sade han till sig sjelf. »Afbiten
på ny stat! och hvarföre tala om hjerta? och på däck!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
