- Project Runeberg -  Det går an. En tafla ur lifvet /
37

(1839) [MARC] [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under det de nu med muntra steg gingo genom
de korsande gränderna, vinkade Sara med välbehag
åt alla de små knutarna, hon gick om; och, rätt som
var, yttrade hon:

»Huru vet du, att jag heter Sara? Jag skulle
också vilja veta, hvad du har för slag till förnamn?»

Albert, svarade sergeanten.

»Alber — låt mig se? — ja, det är riktigt: det
har jag läst i almanackan, eller hur? Jo, så döptes
också snickarålderman Ahlgrens son, som jag stod
fadder åt i fjolsomras. Han är en rar gosse, skall
du se, Albe; blank i ögonen som emalj.»

Du är ju hemma i Lidköping? och reser
förmodligen dit nu? tillät sig sergeanten att fråga.

»Försigtigt! klif försigtigt!» sade hon, ty de voro
just nu på den bräckliga bron. Men utan fara
kommo de in öfver landgången och befunno sig ånyo i
ångbåtens verld. Man gick ifrån land, hjulen
började hvälfva sig omkring; rökmoln och ett doft dån
utgjorde den simmande drakens afsked från Strengnäs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 6 18:37:54 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/detgaran2/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free