Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara, att hennes själ är af glas något litet: kan icke
jag hafva en diamant såväl som någon? och skära?
men djupt vill jag icke skära, det näns icke fan på
så vacker kristall — puh! — jag skall bara rita in
ett A på hennes minnes emalj; det må jag väl få?
det är väl ej för mycket? — puh! Vacker är hon
när hon är allvarsam, men än vackrare när hon ler,
så der; och allra vackrast var hon, när hon gret
öfver sin mor: det är besynnerligt, att jag kunde tycka
om det? Man plär annars bli ful när man grinar —
puh! — men hennes ögonvrår blefvo icke röda, utan
stodo klara som — nånå, gråten räckte icke heller länge.»
Ror i lä! ror i lä! skrek kaptenen till sin
styrman. Ser du icke pricken, din attan? Jaja, det
börjar skymma, tillade kaptenen godmodigt; det är
nu bäst, att jag absolverar honom från styret och
går dit sjelf. Inloppet i Arboga å är icke såsom
andra lappris-inlopp. Ror i lä! i lä! stopp machin,
för sju tunnor tusan! gå ned härifrån; jag ställer mig
hit sjelf. Säg till att klyfvarn tas in!
»Stopp machin! stopp!» hördes till återsvar.
Fartyget saktade farten, och den skicklige kaptenen,
som nu sjelf stod vid styret, fick tid att åter rätta
kursen, så att pricken lyckligen omfors.
Mälarens innersta vatten, eller dess vestligaste
begynnelse utanför Kungsbarkarö och Björkskogs
socknar, är fullt af små grund, blindskär och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
