Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtliga äfventyr, som man alltid har ondt af till sjös.
Dessa små landspetsar, närmast Arboga å, äro en
fortsättning af de låga Kungsörs-ängarne, hvilka, likt en
grön matta ytterst i vester, tyckas hafva för afsigt att
smyga sig in under vattnet; och man kan, helst om
qvällarne, icke se gränsen bestämdt emellan sjelfva
gräsvallen och Mälarvågen. Seglaren tar då sigte på
taket af Kungsörs slott, som ej ligger långt ifrån
å-munnen. Det gick denna gång, såsom alltid, lyckligt
för Yngve Frey.
Just som man inkommit i ån, hördes en grof,
torr röst uppe på ångbåts-aktern tala till sin granne:
»Huru långt hafva vi nu till staden?» Sex fjerdingsväg
circa, genmälde till återsvar en annan stämma,
med uttryck af högsta beskedlighet, tjenstvillighet och
ifver; ljudet var en sopran, likt en kärrings, dock
utan att vara det, ty det var en karls. »Godt!»
återtog basen och såg på klockan, »hon är sju: vi äro
framme åtta, åtminstone nio, och kunna hoppas
på ett ordentligt bord och riktiga sängar.» Orden
vexlades emellan två familjefäder. Om min baron
befaller, sade sopranen (äfven baron), så går det
lätt an, ganska lätt, ganska lätt, om vi passa på här
vid Kungsör och skicka en stafett, en kurir, landvägen
till staden, som beställer rum åt oss; ty vid denna
tid stöta mycket resande ihop.
»Kan det ske, kapten?» frågade basen förnämt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
