Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Albert!» — fortfor hon, gick honom nära och
tog hans hand — »misstag dig icke på mig, och
undra ej. Om jag undantar de nätter hemma för länge
sedan, då pappa ännu lefde, mest uteblef, men
stundom likväl hemkom och med mycket buller,
slagsmål gunås och svordomar for fram till klockan fyra
på morgonen, så kan jag försäkra dig, att det för
öfrigt alltid var så stilla om nätterna i vår verkstad,
der vi sofvo, att ej det minsta glas bräcktes. Det
är jag van vid. Men gå du gerna ut, bästa Albert;
ty du finner kanske mycket i den här småsaken, och
jag kan icke ändra dig.»
Nu måste han le, det kunde icke hjelpas. Han
släppte hennes hand. Lika godt, svarade han, nu
går jag åtminstone till en början ut att beställa
hästar för morgondagen.
»Det förstås, att du nu skall gå! ja,» inföll Sara
hastigt, »i morgon är det för sent att få allt i ordning:
vi måste vara tillreds tidigt. Och du blir hvar du
vill i natt, men tag ur kammarnyckeln med dig, när
du går ut, att ingen annan i misstag kommer in:
och säg åt jungfrun dernere, att hon inga ljus
behöfver taga upp, jag ser nog lägga mig.»
Albert gick. När han stod i dörren, vände han
sig om. Då stod hon midt på golfvet och neg: »god
natt, Albert, vi se hvarann i morgon!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
