Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förderf, sådant som det dagliga trassel, folk annars
mycket bruka med hvarann.»
Kunna då aldrig menniskor hushålla ihop?
»De kunna ju försöka. Går hushållningen bra,
så kan man ju fortfara med den, likasom man fortfar
med mycket annat, som går bra. Går han åter
rasande, så är det ju välbetänkt att upphöra med den,
likasom med annat rasande. Men kärleken emellan
två, den bör främst af allt hållas fredad och i ro
för sådant; den bör allrig göras lidande eller
beroende af en sammanboning eller hushållning, och huru
den kan slå sig ut. Jag tycker det är bäst att de
aldrig flytta ihop, det får jag säga; emedan folk, som
älska hvarann, mycket snarare reta, förarga och
slutligen förderfva hvarann, än andra, som icke räkna
på hvarann och derföre se mycket med kallsinnighet.
Men vilja de då ändtligen försöka det onödiga nöjet,
att låta två hufvuden regera jordiska saker, som
skötas allrabäst och blifva redigast, när de icke blandas,
utan hafvas af hvardera personen för sig, hvilken styr
sitt bäst efter sitt hufvud — så må de åtminstone
vara så kloka och sluta upp dermed innan deras
kärlek förgår, som lätt kan hända; ty intet glas är
vackrare än hjertats tycke, men ingen emalj skörare.
Det kan jag förstå.»
På det sättet vore ju allrabäst, att vi icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
