Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minne genomströmmade hennes hjerta dock dervid:
»jag har uppfyllt din önskan, min mor!, din oaflåtliga
förmaning till mig har jag lydt. O, hvarest du nu
är, gif mig din välsignelse!»
Om den aflidnas ande nu blickade omkring på
hvad här föregick, så skulle den der borta vid sjelfva
griften hafva kunnat skåda de svartklädde, som med
omsorg och aktning (dock ej med många ord, ty
glasmästarenkans lefnad var ju ej att berömma?)
sysselsatte sig med det döda stoftet: men här under
trädet, till mera glädje för himmelen och lifvet,
knäböjde i en skön bild framtid och efterverld: denna
bild kunde vara för anden att med mera, att med
oändlig sällhet se. Himmelsk dygd, ren sedlighet,
sann pligt äro ofta ett okändt, misskändt, icke sedt.
Dold stod dottren, tyst i sin bön: menniskor sågo
henne icke. En svalkande vind gick öfver blommorna.
Psalmversen var kort, ringningen snart slut, och
prestens ord icke flere än handbokens. Allt aflopp
således fullkomligen som det skulle: intet fattades,
men också intet var tillagdt. Under verkgesällens
insjunkna ögon syntes litet blått öfverst på kinderna.
Lärpojkarne, af frisk hy, fattade de i beredskap
stående skoflarne och började nedstörta mullen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
