Medan det jäser / 154 (1939) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ebbarpsgölen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ebbarpsgölen

En fjärdingsväg från järnvägsstationen låg
Ebbarpsgölen kantad av gungfly, mörk, trolsk och farlig.
Jag säger låg, ty nu finns det inte mycket kvar av
den efter den sista sjösänkningen. Den är ett litet
dyhål, kantat av pors och vide och dess rudor ha blivit
små som det sker då utrymmet minskas. Dess
jättegäddor äro borta och dess vackra näckrosor äro döda.
Inte susar storskogen längre på åsarna runt omkring,
och inga tjädrar eller orrar spela där längre, ty
tröstlösa fällor med stubbar och ormbunkar är det enda
som återstår av all härligheten.

Men när jag var pojke, var gölen som den skulle
vara, en sådan där sagogöl, dit det alltid var ett
äventyr att gå.

Det märkvärdigaste med den var ön i dess mitt,
Tjuvholmen, ty där spökade det och där hade tjuvarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>