Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Löwenflycht tyckes ha varit en olycklig
människa, eller åtminstone högljutt obalanserad. Äv sin
mor hade han fått ärva en mjältsjuka och en oro som
blevo hans följeslagare genom livet. Hans ammor
voro sjukliga och bidrogo väl i sin mån till den ohälsa
som också följde honom till döden.
Redan i vaggan köpte fadern, som var
ryttmästare vid husarerna, honom underofficers
indelning vid regementet, som det var vanligt i adliga
familjer. Sjuårig fick han sin första informator, en
»tyrann och galning», som slutade i ett
landsvägsdike. Under växlande informatorers ledning fortsattes
hans uppfostran, avbruten av sjukdomar och
intermittent mjältsjuka, som varade ett 10-tal år, tills den
slutligen genom Guds nåd och brunnsdrickning
övervanns. År 1771 fick han på egen hand resa till
Uppsala för första gången. Redan 1767 hade han som
underofficer gjort sin första vakt för kung Adolf
Fredrik på Malmen, där Östgöta kavalleri kamperade.
Samma år utnämndes han till kunglig livdrabant. Han
fortsatte emellertid studierna i Uppsala. Genom en
informator fick han smak för skaldekonsten och det
första poem han fick tryckt var ett ode över Adolf
Fredriks död.
»Konung Gustaf III utmärkte Sjelf på öppen
Cour 2:ne strophers préférence i denna Poëme.»
1772 bevistade han kröningen och blev under sin
stockholmsvistelse ledamot i Witterhets Sällskapet
Utile Dulci. 1774 låg han en termin i Uppsala
och blev medlem av Witterhets Sällskapet
Apollini Sacra. Av en informator fick han smak för
Botaniquen och blev bekant med Linné, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
