- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
13

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle baronen synas endast styrd af sin onda, men
barnet åter af sin goda ande.

Utom baronen och barnet voro tvenne andra
personer i rummet. Den ena, en ung man vid min ålder,
med ädla och regelbundna drag, romaneskt mörklockigt
hår, och dito mörkblå, själfulla ögon. Den andre, en
äldre man, med dessa markerade och skarpa drag, hvilka
endast anträffas hos söderns folk. På hans ansigte stod
tydligt alt läsa: icke en nordens son. Genom denna
redogörelse har jag blifvit alltför länge stående vid
dörren; men trösta dig, jag har nu slutat. Baronen
helsade mig med ett:

— Välkommen, Herman.

Efter utbytta höflighetsbetygelser, pekade han på
den unge mannen, sägande:

— En slägting, grefve Ernst Gratton; den andra
herrn: monsieur Soiré, musiklärare, och barnet der,
min dotter Gerda, en liten vildinna, — tillade han
med något, som skulle likna ett leende.

Gerda hade hvarken rest sig upp eller helsat; utan
betraktade mig endast med en granskande blick.
Slutligen utropade hon:

— Å! Herman ser alldeles icke farlig ut, han
leker säkert lika gerna som han läser.

Vi utbrusto alla, utom baronen, i skratt vid
denna anmärkning, som var mera sann än någon anade.
Och då man på aftonen åtskiljdes, tänkte jag: den der
flickungen är åtminstone icke lik andra dylika, och
dermed somnade jag och sof tills solen stod högt på
himmelen.

I morgon börjar mitt kall, såsom Mentor för detta
förtjusande barn. Det är emellertid förb. ledsamt
att man på vår sköna jord icke kan få lefva endast för
glädje, utan nödvändigt skall släpa med sig en allvarsam
och ledsam sida af lifvet. Hade icke Eva varit,
och Ormen, så hade vår fader Adams söner än i denna
stund fått vandra i paradisets lustgårdar och icke
behöft studera, träla och tänka, för att kunna lifnära sig.
Och äfven jag slapp då att plugga kunskaper i detta yra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free