Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För en olycklig qvinna eger då lifvet ingen annan tröst — än döden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man lätta mitt skuldbelastade hjerta.... Detta mord,
hvaruti jag är oskyldig, får icke med mig begrafvas...
Nej, jag vill åtminstone vela om jag kan hoppas för*
låtelse ... om Gud skall tillgifva mig min tystnad....
Lagen ...
Alva for rysande tillsammans, vid tanken att
hennes döende mor skulle öfverlemna fadren åt Lagen.
— Nej, detta får icke ske! hvem han än må
vara, — tänkte hon med förtviflan. Fattande modrens
händer, yttrade hon med sönderslitande smärta:
— Mamma, det är Alvas fader du vill förråda,
det är din Alvas hela lif du vill besiänka med hans
blod. Mamma, tänk på din dotter.
Vid dessa ord blef modrens utseende något
redigare, och hon teg en lång stund och svarade derefter:
— Jag skall tiga . .. men, jag vill anamma
sakramentet .. . Alva reste sig och gick ut, samt
lyckades förmå en fattig qvinna, som bodde i huset, att gå
efter en prest. Då Alva åter inträdde låg modren
slilla. Hon böjde sig öfver sängen; den sjuka fattade
hennes hand, sägande:
— När du reser lill Erik, så glöm icke paketet.. .
bed honom, att, när han läst det, han då handlar
såsom en christen prest; endast med den öfvertygelsen
kan jag dö lugnt....
En tystnad uppstod, men derefter tilläde hon
med häftig och oredig röst:
— Brotlet får icke dö med mig... Hör huru
vallnet brusar och ropar hämd ... Gå icke dit Alva ...
gå icke dit... — Med förvirrade sinnen fortfor hon
alt lala en stund.
Tillintetgjord af fasa och med skälfvande hjerta,
åhörde Alva modrens hemska tal, och fruktade dertill
att den eftersände presten skulle komma; men innan
dess lugnades den sjukes upprörda fantasi så att hon
föll uti en orolig slummer. Då den andlige inträdde,
vaknade hon, och var nu fullkomligt redig. Hon
emot-tog nattvarden, hvilade sedan stilla till emot
morgonen, då en ny blodstörtning gjorde slut på hennes lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
