Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återseendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen rättighet öfver mig, — svarade baronen,
högdraget.
— Såå! ni tror det, Max; men glöm icke att jag
endast gaf vika för edra böner, sedan jag eraottagit ert
löfte att, efter vår äterkomst till Sverige, rorsona mig
med mitt samvete, genom att. ..
— ... alt göra er till min hustru? Huru kan vål
ni, som till hö r en klass, upphöjd öfver kälkborgares
fördomar, resonera så plebejiskt.... Ni, en dame af
gammal adel... Hvad fördel vore det vål att tillhöra
adeln, om den icke gaf oss rält att efter behag följa
våra fantasier.,.. Låt borgare och pöbel behålla sina
föråldrade begrepp om sedlighet; de må hafva dem
såsom en iröst eller en plåga, lika mycket. Af dem
måste man fordra en obeflåckad dygd; emedan de eljest
skulle vilja blifva våra likar. Tryckta under
fördomar-nes ok, skola de villigt lyda oss.... Vi åter, som
tillhöra en kast, upplyftad öfver mängden, vi behöfva icke
folkets kontroll, icke deras taddel eller beröm; ty vi
bero icke af dem. Derföre, sköna Hilda, kan ni lillåta
er friheler, som vanätade en borgares hustru; men
hvilka hos er äro endast infall, dem ni efler behag
må följa.
— I allt det der kan ni hafva rätt; men jag har
mina skäl att nu tänka annorlunda. Således, Max,
fordrar jag af er, såsom adelsman, att ni håller ert
gif-na ord.
— Förstår icke Hilda, att en adelsmans ord är,
oss emellan sagt, mindre värdt än en annan mans, då
det gifves åt en qvinna, under berusningen af hennes
behag; och derpå bör hon akla sig att tro. Hvad han
lofvat i en sängkammare, håller han sällan i salongen.
— Jag vill likväl att ni nu gör det... . Förstår
ni, jag fordrar det, — yttrade Hilda häftigt.
— Detta är ju ett spektakel. Ni larmar ju
alldeles såsom en förförd oskuld från landet. Tro mig,
vi passa icke till rolerna i en så simpel komedi, som
den hvilken slutar med — giftermål. På min heder
jag kan tänka mig något löjligare, och jag kan
försäkra er, alt min afsigt aldrig var att uppfylla ett dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
