Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De återfunna barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandlades. De, som läst Eugéne Sue1 s ”Martin11,
kan göra sig en klar föreställning derom. Den tilla
flickan, hvars namn var Malla, dansade i Humlegården, på
Djurgården, i småstäder och öfverallt, der delta
lindansaresällskap for fram. Hon uppammades således ibland
se-deslöshelens mest fruktansvärda representanter, ulan
begrepp om sin förnedring. Fyra år tillbragte hon på
detta sätt, når lindansaren dog och det hyggliga
sällskapet upplöstes. Malla återkom till Blomstedtskan. Hon
inskrefs nu af denna vid opera-balleten; och som hon
derjemte lofvade att blifva myckel vacker, byggde
hennes fostermor derpå sina planer för framtiden. Flickan
vistades derföre fortfarande hos denna menniska, ehuru hon
kommit något på obestånd, och bodde i en gård vid
Tyskbagarebergen, der äfven en hop andra eländiga och
fallna varelser hade sitt hem. Hvarmed fru Blomsledt
egentligen försörjt sig, uppgaf hon icke; men man
kunde med full säkerhet antaga, att hennes industri icke
hörde till del hederliga slaget, emedan hon åtskilliga
gånger varit tilltalad såsom tjufgömmerska, men dock
utan att hafva blifvit fälld. Malla hade ifrån sin
spädaste barndom blifvit så illa och hårdt behandlad, att
hos henne alla ömmare känslor voro fullkomligfdödade.
Några begrepp om annat än last, utsväfning och brott
hade hon aldrig erhållit. Hennes anlag fingo en afgjord
och ohjelplig rigtning åt det låga. Några spår af
dyg-diga eller ädlare sympatier funnos icke i hennes bröst,
då hon uppnådde femton år. Det enda ömhetsband,
som fastade henne vid någon mensklig varelse, var den
tillgifvenhet Malla hyste för en liten gosse, ett år yngre
än hon, hvilken vistades hos en lumpsamlerska, som
bodde i samma gård med Blomstedtskan. För denna
gosse hade Malla mycket deltagande, sannolikt emedan
han, likasom hon sjelf, ofta erfor en barbarisk
behandling, och deras enda tröst var, att för hvarandra kunna
klaga öfver sina lidanden och förbanna sina bödlar.. .
Eller var det kanhända något annat förborgadt band,
som drog dem tillsammans?
Vid femton års ålder gjorde gamle grefve Gratton
henne till hvad hon nu var... Malla kände icke nå*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
