- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
138

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ryslig förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Baron Max började under tiden att visa Anna
en viss uppmärksamhet, sorn snart föll Otto i ögonen.
Då vaknade begäret tios Otto att tillfoga brodern ett
lidande, genom all såra honom i hans kärlek lill
Ännu. Ifrån denna sluud förändrades Ollos verkliga
lill-gifvenhet för henne, och anlog utseende af en häftig
passion. För alt tilifredsslälla elt föraklligt hat,
lönade han sin fosterfar och välgörare, Pastorn, med att.. .
förjöra hans dotter

Alva höll nu upp, och baronen lutade sin bleka
panna i handen.

— Af ett hjerta, så fremmande för tacksamhetens
fordringar, och så litet känsligt för minnet af sin egen
olyckliga tillkomst, alt han, för alt tillfredsställa ett
ustll hämndbegär, gjorde den ädla fosterfaderns dotter
till ett offer, var ingenting godt alt förvänta. Anna,
bedårad både af sina egna känslor och af hans passion,
fick med hela sitt lif umgälla si 11 fel.

”flvarje Lördag brukade Otto komma till
prest-gården och der tillbringa Söndagarna. En vacker
Lördags eftermiddag i Oktober, då pastorn var borta på
någon förrättning och Anna satt i salen, väntande på
Otto, inträdde baron Max. Han talade för första
gången med henne om sin kärlek, och slöt med dessa ord:
”— Anna, jag bjuder dig min hand, milt hjerta och
hela miti lif. ..

”1 detsamma kände han elt slag på axeln, och en
gäckande stämma yttrade:

” — Jag beklagar, herr baron, att ni kommer för
sent, ty Anua är redan min älskarinna, och kan
således icke blifva er maka.

”Det var Oito.

”Anna gömde, vid delta oblyga uttalande af hennes
svaghet, silt ansigte i händerna och gret. Baronen, som
träffades i hjertal af dessa ord, vände sig till Otlo,
yttrande :

”— Du är en eländig skurk, — och dervid gaf
han honom elt slag i ansigtet, samt aflägsnade sig,”
Vid detta ställe i Al vas berättelse resle sig
baronen, for mtd handen öfver pannan, och gick några slag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free