- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
160

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ryslig förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

käuslan af det rätta hos mig, samt varit så god, så
god att...

— Alt det ändå icke hindrat dig ifrån, att med
eo afvisande köld stöta mig ifrån dig. Nå väl! du rår
icke för dina känslor, du skall aldrig söka din lycka
hos roig, och jag aldrig finna vänskap, deltagande och
upprigtighet af dig. Vi göra derföre bäst uti all lefva
skiljda. Hvårföre skall jag tvinga dig att framsläpa
lifvet vid min sida, då jag ändå icke får ega ditt hjerta?

— 0, Ernsl! tala icke mera så... om du ändå
kunde läsa i min själ!.. .

— ... så skulle jag säkert blott finna en önskau:
den att du vore mig qvilt!

Gerda gret. Ernst reste sig lill hälften, och råckle
henne haoden, sägande:

— Om jag gör dig orält, så säg mig det, och var
förvissad, all del icke var min afsigt; men jag känner
mig bra olycklig!

— Och del genom mig, — snyftade Gerda och
kaslade sig ned vid mannens sida. — Ernsi! det har

v é

icke varil köld, icke afsky, som föranledt mitt
uppförande denna sista lid. Nej, det har endasl varit ånger
och förlägenhet öfver, alt jag icke förtjent din godhet.
0! jag har så mycket alt bekänna, som jag saknat mod
att säga dig;... så mycket att afbedja, som jag fruktat
du icke skall förlåta! ... Du ser nu vid dina föller
samma Gerda, hvars hjerta du i barndomen oinskränkt
be-herrskade!.. . hvars hela glädje och lycka du allena
ul-gjorde!... Hör mig och, om möjligt, förlåt mig!

Med af snyftningar afbrulen röst berättade Gerda
nu om sin kärlek lill Herman, samt om fadrens
hotelser, som förmådde henne att räcka sin hand till Ernst,
om allt hvad derpå följde... Alvas räddande
mellan-komst, m. m.

Då hon slutat, upplyfte Ernst henne, med en öm
omfamning, sägande:

— På delta ögonblick, Gerda, har jag våntal ett helt
år. Allt, hvad du nu sagt mig, har jag velat sedanden
der natten. Jag kora några ögonblick före Alva...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free