Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syfte att gynna Spaniens handel, underkastad ett liknande system.
Särskild t gällde detta samfärdseln på Stilla hafvet mellan de båda
vicekonungadömena Nya Spanien och Peru; denna var tidtals helt
och hållet förbjuden, tidtals medgifven under iakttagande af
åtskilliga väsentliga inskränkningar.* 1 Från den afspärrning, som i
regeln var rådande kolonierna emellan, gafs dock ett betydande
undantag.2 För att förmå kolonister att nedsätta sig på de
Filippinska öarna medgafs åt dessa att drifva handel med
Mexico, och denna handel ordnades redan tidigt på ett
egendomligt sätt.3 * * * * 8 De kungliga ämbetsmännen, de förnämligare kolo-
libre» (jfr Humboldt, Essai polit, sur la Nouvelle-Espagne, T. 4, Paris 1811,
s. 437). Redan tidigare, åtminstone från 1700-talets början, kunde enskilda spanska
fartyg, s. k. »navios de registro», mot dryg afgift förskaffa sig kunglig tillåtelse
till direkt handelsfart mellan Cadiz och en del amerikanska hamnar (Geronimo de
Ustariz, Théorie et pratique du commerce et de la marine, Paris 1753, s. 137
not). Trafiken med Chile och Peru medelst dylika fartyg blef småningom den
öfver-vägande, hvarför »galeonernas* färder år 1748 helt och hållet inställdes (Robertson,
anf. arb. Vol. 2, s. 411).
1 Enligt G. Th. Raynal, Hist. philos, et polit, des établissements et du
commerce des Européens dans le deux Indes, T. 3, Neuchâtel 1783, s. 268, påbjöds
den fullständiga afspärrningen mellan Peru och Mexico år 1636; omkring år 1686
öppnades åter förbindelsen, men med betydande inskränkningar; slutligen blef den
1774 helt och hållet fri. H. H. Bancroft, History of the Pacific states, Vol. 6,
San Franc. 1883, s. 634, har härifrån något afvikande tidsuppgifter.
* Det bör tilläggas, att äfven de Kanariska öarna innehade privilegium att
sända några fartyg med sina produkter till vissa hamnar i Amerika och därifrån
återföra en del varor, ett privilegium som naturligtvis missbrukades till en utsträckt
smyghandel (Ustariz, anf. st. s. 133).
8 Handelsförbindelsen medelst den »spanska galeonen» mellan Filippinerna och
Mexico var förr mycket berömd och omtalas flerstädes i den äldre litteraturen. Den
tillförlitligaste källan angående företagets kommersiella sida torde vara M. Le Gentil,
som åren 1766—67 vistades i Manila ( Voyage dans les mers de VInde fait à
l’occasion du passage de Vénus sur le disque du soleil 1761 et 1769, T. 2, Paris
1781, s. 201 ff.). Reseroutcn beskrifves fullständigast för äldre tid af Antonio de
Moroa (The Philippine Islands at the close of the 16:th century, Lond. Hakluyt
Soc. 1868, s. 353 -357), samt för senare tid af Richard Walter (A voyage round
the world in the years 1740 —44 by George Anson, 5:th ed., Lond. 1749, s. 239 ff.),
som också meddelar kopia af ett sjökort med galeonens kurs, funnet ombord å den
galeon, som år 1743 kapades af engelsmännen. Den enda utförligare berättelse
af cn deltagare i galeonens färd, som kommit till min kännedom, är den som
läses hos den italienske resanden Gemelli Carreri (Voyage du tour du monde,
trad. de Vitalien par M. L. N. Nouv. éd. T. 5 & 6, Paris 1727). Den
sistnämndes trovärdighet har i en del stycken blifvit bestridd; det har till och med
påståtts, att han icke varit på ställen, som han beskrifver (se Du Halde,
Description de Vempire de la Chine, T. 1, La Haye 1736, Préface, s. XI), men hans
särdeles underhållande berättelse om resan från Manila till Acapulco ger i hufvudsak
intryck af sannfärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
