- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
25

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bordades på 50 å 60 dagar. Om galeonen höll sig till den 13:e
breddgraden, så behöfde man ej heller befara att stöta på öar och
grnnd. Piloterna hade sig endast föreskrifvet att undvika »Baxos
de San Bartolomé» och Gasparrico, hvilka på de gamla kartorna
framställas såsom två skilda öar, men antagligen betecknade en
och samma1.

Från år 1668 hade galeonen på återfärden till Manila en
väl-behöflig station, som den saknade under den än längre resan i
motsatt riktning. Nämnda år hade jesuiterpatern Sanvítores
grundlagt missionsarbetet på Ladronerna, upptäckta redan af Magellan
och sedermera af och till besökta, så väl af de äldre
upptäckts-fararne, som af de årliga galeonerna. Dessa öar hade visserligen
år 1565 blifvit af Miguel de Legazpi tagna i besittning för
Spaniens krona, men besittningen blef faktisk först då moderlandet
till missionärernas skydd år 1671 ditsände soldater och utnämnde
en guvernör i denna sin mest fjärrbelägna koloni. Det skymfliga
namn, som öarna dittills burit, ändrades nu till »Mariannas», en
hyllning åt Filip IV:s drottning, Maria Anna af Österrike. Så
väl öarnas förste apostel som många af hans efterföljare ljöto
martyrdöden, och spaniorerna hade mången het dust att utkämpa
med de krigiska infödingarna, men galeonen ditförde från Mexico
ständigt nya kristendomsförkunnare och nya soldater, så att vid
1600-talets slut allt motstånd mot inkräktarnes så väl andliga
som världsliga välde var brutet.

Det var på Guam, den sydligaste och största af öarna, som
den spanska makten var koncentrerad, och från bergstopparna på
denna Ö och den närbelägna Rota lyste hvarje natt i juni månad
eldar för att vägleda galeonen. Efter några dagars uppehåll på
Gnams osäkra redd fortsattes färden till Filippinerna för att
genom den för sina grund och strömsättningar fruktade
»Embocadero» slutligen, efter ett helt års bortavaro, nå sin utgångspunkt,
Manila.

I hufvudsak så som här beskrifvits fortgick denna
sjöförbindelse i nära 250 år2, men trots tidrymdens längd, var den vinst
som därunder skördades för geografien så godt som ingen. Man
må ej undra på, säger Humboldt3, att galeonerna med en last af
6 till 7 millioner francs’ värde ej kände sig frestade att lämna * *

1 Taongi, den nordligaste i Ratakgrnppen, på 14° 21’ n. br. och 1669 58’ o. 1.
Paría. Se: C. E. Meinicke, Die Inseln des Stillen Oceans, Th. 2, Lpz. 1876, s. 327.

* Den sista galeonen afgick till Acapnlco år 1811 och återkom till Manila 1815.
Se: J. MalXiAT, Les Philippines, T. 2, Paris 1846, s. 294.

* Essai polit. T. 4, s. 417.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free