Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför allt ville utestänga från delaktighet i de på andra sidan
hafvet upptäckta rikedomarna, började snart i hemlighet sända
sina skepp öfver Atlanten, och under det att engelsmän, fransmän
och holländare svingade sig upp till världens förnämsta sjöfarande
folk, visade sig det sjunkande spanska väldet allt mindre i stånd
att afvisa det öfverhandtagande intrånget från främlingarna. Äfven
åt Spaniens egna kolonister skaffade smyghandeln alltför lockande
fördelar, och oredliga ämbetsmän beredde sig vinning genom att
i hemlighet understödja densamma. Skådeplatsen därför blef
framför allt det efter upptäckten af Mexicos och Perus silfvergrufvor
af spaniorema försummade Västindien, och då blodiga repressalier
här ofta togos å ömse sidor, uppstod småningom, oberoende af den
politiska ställningen i Europa, ett krigstillstånd, hvarunder
medlemmar af alla sjöfarande nationer förenade sig till förbittrad
strid mot den gemensamma fienden, spaniorema. Så uppkommo
de beryktade sjöröfvaresamhällen, hvilkas medlemmar äro kända
under namnen »bucanierer» eller »flibustierer>. Af dessas historia
må här endast erinras om det, som står i samband med det
förevarande ämnet.
I Västindien hade flibustiererna blifvit en makt, som ömsom
tolererades, ömsom mer eller mindre öppet understöddes af
Englands och Frankrikes regeringar och de myndigheter, hvilka dessa
insatt i de kolonier, som i de fiesta fall med fiibustierernas hjälp
blifvit grundlagda. Ett sken af laglighet gafs åt deras
röfvare-bragder genom de kaparebref, hvilka utfärdades af den makt, som
råkade att befinna sig i krig med Spanien1. Då det fördrag, som
1670 ingicks mellan England och Spanien, hotade att sätta en
dam för ofoget, förenade sig flibustiererna till en gemensam
kraftansträngning. Under befäl af en af deras förnämsta anförare,
Henry Morgan, samlades en flotta af 37 fartyg med 2,000 mans
besättning, man eröfrade ett fort vid mynningen af den i
Panama-kanalens historia ryktbara Rio Chagre, och sedan man till fots
passerat landtungan, föll den rika staden Panama offer för den
grymmaste plundring och förstöring. Denna gång fullföljde ej
de vilda röfvarehorderna de vunna fördelarna på Stilla hafvets
kust, men det rika bytet därstädes lockade dem fortfarande, och
efter några mindre misslyckade försök förnyades den djärfva
bragden nio år senare, 1680. Nu lyckades visserligen spaniorema att
afvärja angreppet på det återuppbyggda Panama, men flibustiererna,
1 Om huru s. k. »commissions» utfärdades äfven i fredstid och om det brak,
som *af dem gjordes, läsas märkliga upplysningar hos Dampier (anf. st. Vol. 1, s. 192).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
