Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttradt, att på denna tid kofferdifarare och kapare voro ungefär
detsamma1.
*
*
*
Den organisationsform, i hvilken man under merkantil
systemets dagar ansåg sig bäst befordra kolonialväsende och handel
på afiägsna världsdelar, var de stora, af staten oktrojerade, med
vidsträckta privilegier utrustade och af monopoler omgärdade
handelskompanierna. De brittiska och nederländska ostindiska
kompanierna hade hastigt utvecklat sig till betydande
maktställning och åt hemlanden förvärfvat stora politiska och kommersiella
förmåner.
De försök, som i Frankrike gjorts att efterlikna dessa
förebilder, hade däremot utfallit mindre framgångsrikt. Från år 1604
räknar man icke mindre än fyra kompanier, inrättade för att drifva
handel på Ostindien, men som icke förmått att göra annat bruk
af sina privilegier än att något enstaka fartyg afsändts till de
aflägsna farvattnen och att en tynande koloni blifvit grundlagd
på Madagascar2.
Det ostindiska kompani åter, som år 1664 grundlädes under
Ludvigs och Colberts speciella beskydd, syntes utlofva en mera
lysande framtid. Utgången bief dock en annan. Vi hafva här
ingen anledning att sysselsätta oss med frågorna huru och
hvarför så skedde; vi vilja blott erinra därom, att kompaniet endast
i mycket inskränkt mått kom att begagna sig af den rätt, som
tillförsäkrats detsamma i stiftelseurkundens3 27:e artikel. Här
utstakas till verksamhetsfält åt detsamma hela Indien med
tillhörande haf samt hela Söderhafvet, från Godahoppsudden till
Magellans- och Le-Mairesunden; ingen annan fransk undersåte
skulle på femtio år äga rätt att här drifva sjöfart eller handel.
1 J. Poulain, Histoire de Duguay-Trouin et de Saint-Malo, la cité-corsaire,
Paris 1886, s. 176. — Såsom bevis p& kapareväsendets omfattning kan anföras, att
de därigenom förorsakade förlusterna ensamt för staden Marseilles handelsflotta nnder
kriget 1688—97 uppgingo till 223 större och mindre fartyg, nnder det att samtidigt
73 frän fienden tagna priser infördes till denna hamn (G. Saint-Yves, Les pertes
du commerce de Marseille de la rupture de la paix de Nimègue à la paix de
Ryswick, i Bull, de géogr. hist. et descr. 1896, s. 205 if.).
* Jfr Pierre Bonnassieux, Les grandes compagnies de commerce, Paris 1892,
s. 254—259.
3 Édit dn Boy, portant établissement d’une nouvelle compagnie pour le
commerce des Indes Orientales, Août 1664, tryckt i Dufrène de Francheville, Histoire
générale et particulière des finances, Paris 1738, s. 177 ff.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0042.html
